Migrationskommittén – M svängde och SD krävde generösare regler

Utlänningslagen ska ersätta den tillfälliga lagen

Sedan sommaren 2016 gäller den så kallade tillfälliga lagen, som presenterades när flyktingkrisen rasade som värst i slutet av hösten 2015.

Den tillfälliga lagen ersätter utlänningslagen i vissa delar och innebär en rad skärpningar av migrationspolitiken¹. Tanken var att den bara skulle gälla i tre år, men sommaren 2019 röstade riksdagen för att förlänga den i ytterligare två år.² Ungefär samtidigt beslutade regeringen, till följd av januariöverenskommelsen, att tillsätta en parlamentarisk kommitté för att ta fram en ny och långsiktigt hållbar migrationslagstiftning.³

I övrigt är de lagändringar som föreslås⁵ i stort sett de som redan finns i den tillfälliga lagen

Migrationskommittén, där alla riksdagspartier fanns representerade och som lämnade sitt betänkande till regeringen i förra veckan, har tillbringat ett år med att ta fram ett förslag på en uppdaterad version av utlänningslagen, så att den tillfälliga lagen ska kunna skrotas en gång för alla.

Vad har då kommittén kommit fram till? Inte särskilt mycket alls, inser den som roar sig med att läsa det 600 sidor långa betänkandet⁴. För den som önskat sig en striktare migrationspolitik är den enda riktiga nyheten vandelsprövning samt språk- och samhällskunskapskrav för att kunna komma i fråga för permanent uppehållstillstånd. Den som i stället velat se en generösare riktning får hålla tillgodo med en nygammal humanitär skyddsgrund. I övrigt är de lagändringar som föreslås⁵ i stort sett de som redan finns i den tillfälliga lagen.⁶

En orsak till detta kan antas vara att förhandlingarna i kommittén i mångt och mycket verkar ha uteblivit.

Konsten att inte kompromissa

En källa med god insyn i kommitténs arbete beskriver envisa partiföreträdare som inte varit det minsta intresserade av att ompröva sina uppfattningar och ståndpunkter under sammanträdena. De enda reella förhandlingar som faktiskt ägt rum under året ska ha varit de mellan Socialdemokraterna och de fyra forna allianspartierna. Alltså de samtal som pågick i någon vecka eller två och havererade i början av juli.

Därefter bestämde kommitténs ordförande att alla förslag som låg utanför utredningens direktiv skulle strykas. Dessa, exempelvis de om volymmål och kvalificering in i välfärden, skulle ändå inte samla tillräckligt stöd. I stället kokades direktiven ner till 26 förslag för ledamöterna att rösta om under kommitténs sista sammanträde i augusti.⁷

Är du intresserad av förvirrande och motstridiga politiska budskap? Grattis, du har hittat rätt.

MP hotar att lämna för samma lag som de själva infört

Att Miljöpartiet reserverat sig i 23 av 26 frågor är måhända föga förvånande, eftersom nästan samtliga frågor innebär skärpningar i relation till utlänningslagen. Det blir dock mer intressant om man betänker att nästan samtliga förslag ligger i linje med den tillfälliga lagen, som partiets dåvarande språkrör Åsa Romson själv var med och presenterade på en numera berömd presskonferens i november 2015⁸. Motvilligt och med gråten i halsen, förvisso, men nog stod hon där. Nästan exakt samma lagförslag som partiet presenterade och ställde sig bakom för fem år sedan – och som de aktivt röstade för att förlänga så sent som i juni 2019⁹ – ter sig nu alltså så otänkbart för Miljöpartiet att stödja att de ägnar drygt 16 sidors reservation åt att förklara hur inhumant det är.¹⁰ Och hotar med att lämna regeringen om det läggs på riksdagens bord.

Antingen kan SD-ledamöterna inte läsa innantill eller så vill de ha mjukare regler. Inget av alternativen lär glädja deras väljare

Vi fortsätter till Sverigedemokraternas ståndpunkter. Partiets ledamöter har antingen missförstått delar av migrationsrätten eller något oväntat blivit generösare i relation till de asylsökande, på två olika punkter.

SD:s textmiss

Kommittén slår fast att Sverige, för att uppfylla internationella konventionsåtaganden, måste ha en skyddsgrund för vissa ömmande fall. Sverigedemokraterna vill dock att denna nygamla skyddsgrund ska vara generösare än vad den är i den tillfälliga lagen. De går till och med längre än så, och vill att skyddsgrunden ska vara generösare än vad kommittén föreslår.¹¹ Detta har tidigare uppmärksammats av Carolin Dahlman, politisk redaktör på Kristianstadsbladet.¹²

Sverigedemokraterna ställer sig också bakom kommitténs förslag om att personer som klassas som alternativt skyddsbehövande ska beviljas uppehållstillstånd i 13 månader. Partiet motiverar i sitt särskilda yttrande detta beslut med att det följer av ”EU-rättens minimikrav”.¹³ Enligt EU:s skyddsgrundsdirektiv är dock minimigränsen 12 månader.¹⁴ Antingen kan SD-ledamöterna inte läsa innantill eller så vill de ha mjukare regler. Inget av alternativen lär glädja deras väljare.

Moderaternas ställer sig bakom generösare regler

Moderaterna bidrar också med en överraskning som hittills fått liten eller ingen uppmärksamhet: Partiet har nu svängt i frågan om rätten till familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande.

Enligt EU:s familjeåterföreningsdirektiv måste medlemsstaterna erbjuda flyktingar rätten till familjeåterförening.¹⁵ För alternativt skyddsbehövande finns dock inget sådant krav. Något förenklat kan man säga att flyktingar riskerar förföljelse i hemlandet, medan alternativt skyddsbehövande har flytt från krig. Asylsökande från Syrien, exempelvis, har de senaste åren vanligtvis klassats som alternativt skyddsbehövande.

När den tillfälliga lagen trädde i kraft sommaren 2016 togs rätten till familjeåterförening bort för alternativt skyddsbehövande. I januariförhandlingarna efter förra riksdagsvalet lyckades Miljöpartiet få tillbaka den, och återgången till de generösare reglerna röstades igenom riksdagen av S, MP, C, L, V och KD när den tillfälliga lagen förlängdes i juni 2019^1.6

Moderaterna har hela tiden varit högljudda motståndare till denna förändring, som de upprepade gånger pekat ut som ett tecken på att Socialdemokraterna brutit sina löften om en stramare migrationspolitik (kritiken mot KD, som röstade likadant som S, har varit betydligt mer lågmäld).

Men nu ställer sig alltså Moderaterna bakom de generösare reglerna. Partiet hänvisar till att kommitténs sakkunniga kommit fram till att det skulle bryta mot Europakonventionen att inte erbjuda familjeåterförening till alternativt skyddsbehövande i en permanent lagstiftning. Det ska här tilläggas att Moderaterna vill se en väntetid på två år innan en alternativt skyddsbehövande ska få rätt till familjeåterförening, samt att ett förhållandevis högt försörjningskrav ska gälla från dag ett. Detta är en betydligt striktare linje än vad kommittén föreslår.¹⁷

Klart är att inget skulle ha hindrat Moderaterna från att ta ställning emot de generösare reglerna i kommittén

I migrationskommitténs betänkande slås fast att de flesta länder i EU i dagsläget ger alternativt skyddsbehövande rätt till familjeåterförening. Cypern används som ett exempel på ett land där man valt att inte göra det.¹⁸ Klart är att inget skulle ha hindrat Moderaterna från att ta ställning emot de generösare reglerna i kommittén. Klart är också att deras kritik mot Socialdemokraterna i frågan blivit betydligt mer tystlåten den senaste tiden.

Kompromisslösast av alla var S

Och Socialdemokraterna? Jo, medan andra partier svängt, girat och förmodligen röstat fel har Socialdemokraterna uppvisat otrolig uthållighet, och verkar egentligen inte ha lyckats ändra sig på någon punkt överhuvudtaget. Också det en bedrift, kan tyckas, men av helt andra skäl.

Enligt kommitténs sakkunniga kommer den föreslagna lagstiftningen sannolikt resultera i att invandringen till Sverige ligger kvar på nuvarande nivåer

Hur blir det då med migrationspolitiken framöver?

Enligt kommitténs sakkunniga kommer den föreslagna lagstiftningen sannolikt resultera i att invandringen till Sverige ligger kvar på nuvarande nivåer. Om det blir någon ny lag, vill säga.

Efter ett drygt år av utredningsarbete med en ordförande, tre heltidsanställda utredningssekreterare och månatliga sammanträden mellan representanter för alla riksdagspartier så ska regeringen nu, eventuellt, skicka kommitténs betänkande på remiss.

Om Miljöpartiet inte stormar ut ur regeringen, vilket förstås är en reell möjlighet, kommer lagförslaget sedan sannolikt att skickas vidare till Lagrådet. Därefter är tanken att det ska kunna röstas igenom i riksdagen med hjälp av hoppande majoriteter, för att börja gälla den 20 juli nästa år.

Sedan kan det nog dröja minst 15, 16 månader – ja, till efter riksdagsvalet 2022 i alla fall – innan den långsiktigt hållbara migrationslagstiftningen rivs upp och ritas om på nytt.

Efter gediget utredningsarbete, förstås.