Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Läxan från Södertälje

Skotthål i en polisstation i Ronna i Södertälje. FOTO: Claudio Bresciani/TT

Den brottsbekämpande insatsen i Södertälje är inte över. Men den har kommit så långt att man kan dra några lärdomar, skriver Södertälje kommuns säkerhetschef Anna Flink, statsvetaren Carina Gunnarson och polischef Max Åkerwall. Bedömningen är att det tar en generation att vända utvecklingen.

Av Anna Flink, Carina Gunnarson och Max Åkerwall | 2 februari 2022
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Stöd KvartalLästid 12 minSkärmläsarvänlig
I korthet
Södertälje lyfts ofta fram som ett exempel på hur framgångsrikt arbete mot organiserad brottslighet ser ut. Trots stora satsningar och polisiära framgångar som lett till flera fällande domar, som den mot Södertäljenätverket år 2014, har kriminaliteten inte försvunnit. Södertälje har arbetat i tio års tid för att komma till rätta med problemen.

Även om arbetet är långt från över finns det några lärdomar som andra kommuner kan dra från Södertäljes erfarenheter.

Snabb förändring

Södertälje är egentligen en ganska normal svensk stad som tidigare inte haft problem med organiserad brottslighet. Som industristad har staden varit en smältdegel av olika kulturer tack vare en stor arbetskraftsinvandring. Det som särskiljer Södertälje är att en fjärdedel av alla assyrier/syrianer i Sverige bor här; gruppen är den största enklaven i Europa.1

Förutom ”raggarbråk” under 1970-talet har Södertälje varit en trygg stad att växa upp i. Utvecklingen med avancerade former av kriminalitet har skett under en kort tidsrymd i jämförelse med andra länder som brottas med avancerade former av organiserad brottslighet.

Läs mer Visa mindre