Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Samhälle |

Lärarkårens deklassering börjar på lärarutbildningen

Foto: Mostphotos
Av Isak Skogstad | 24 juli 2017
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
I korthet Stöd Kvartal
I korthet
  • Läraryrkets status har minskat kraftigt i Sverige efter 1990-talets skolreformer. Under samma tid har lärarstudenternas meriter försämrats avsevärt.
  • Utbildningen för blivande gymnasielärare ställer generellt sett låga krav. Många uppger att studierna inte sysselsätter dem på heltid, och många arbetar samtidigt som de studerar.
  • Kurslitteraturen domineras ofta av abstrakta pedagogiska teorier, medan inslaget av praktisk övning i undervisning är begränsat. Litteratur baserad på modern hjärnforskning saknas helt vid flera av de största lärarutbildningarna i Sverige.
  • Många lärare upplever att deras utbildning inte gett dem kunskap av betydelse för yrkesutövningen.
  • För att höja lärarnas kompetens och yrkets status krävs en nystart. En framgångsrik lärarutbildning bör ha stora inslag av praktisk metodik kombinerat med studier i kognitiv neurovetenskap och utbildningspsykologi.

Vi vet i dag mer än någonsin om hur inlärning går till. Men på svenska lärarutbildningar förmedlas inte kunskapen från forskningsfronten – pedagogernas intresse för att ompröva gamla sanningar förefaller svalt. Lärarstudenter kommer illa rustade till högskolan, samtidigt som kvaliteten på utbildningen är undermålig. Lärarkårens deklassering innebär en risk för att skolsystemet klyvs mitt itu, skriver Isak Skogstad.

Trots att den senaste Pisamätningen visade att trenden med sjunkande kunskaper för svenska elever tycks ha avstannat är resultaten långt ifrån tillfredsställande. Skolan ses av många väljare som en av de viktigaste frågorna, vilket avspeglas i den politiska debatten.

Läs mer Visa mindre