Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Norden kom inte ikapp Sveriges dödstal i pandemin

Foto: Unsplash. Montage Kvartal.

Profetiorna från Folkhälsomyndigheten under pandemins början har inte infriats. Sverige har nu fler avlidna i covid-19 än hela övriga Norden sammantaget, skriver Jonas A Eriksson som även intervjuar Finlands motsvarighet till statsepidemiolog. Denne ifrågasätter överdödlighetstal som ett ”trubbigt” mått jämfört med dödsorsaksstatistik.

Av Jonas A Eriksson | 10 november 2022
Jonas A Eriksson är analytiker, skribent och rådgivare. Han har tidigare varit kommunikationschef på Skagen Fonder, ekonom på Riksbanken och tjänsteman i regeringskansliet.
Lästid 6 min
I korthet

Det har rått en tidvis häftig debatt om Sveriges corona-strategi jämfört med våra nordiska grannländer. Vad som är klart är att sedan pandemin startade har 20 700 människor avlidit i Sverige av covid-19. Det är högst i Norden och fler avlidna än övriga Norden sammantaget.

Som man kan se i diagrammet nedan nådde Sverige en topp i början av 2021 för dödsfall i pandemin. Då uppgick antalet avlidna i covid-19 till över 900 personer i veckan som mest. Skillnaden mot de andra nordiska länderna var stor både under den första vågen våren 2020 och den andra vågen i början av 2021 då många fler människor avled av covid-19 i Sverige. Sedan dess har skillnaderna minskat.

Sveriges missade prognoser

Prognosen som  smittskyddsexperten Johan Giesecke gjorde i maj 2020 att övriga Norden efter ett år skulle komma i kapp Sverige i antal dödsfall i pandemin har inte slagit in. Inte heller förverkligades den dåvarande statsepidemiologen Anders Tegnells förutsägelse att Sverige skulle ha en stor fördel jämfört med övriga Norden på grund av att det svenska folket drabbades hårt i den första vågen.1 Sverige är i stället en stor outlier i Norden med långt fler döda i pandemin sammanlagt än de andra nordiska länderna. Det framstår allt mer som att det var en avgörande positiv faktor att vara snabbt ute ur startblocken med skyddsåtgärder redan i början av pandemin.

Av Jonas A Eriksson | 10 november 2022
Jonas A Eriksson är analytiker, skribent och rådgivare. Han har tidigare varit kommunikationschef på Skagen Fonder, ekonom på Riksbanken och tjänsteman i regeringskansliet.
Profil Lyssna på textenLästid 6 minSkärmläsarvänlig
I korthet
Det har rått en tidvis häftig debatt om Sveriges corona-strategi jämfört med våra nordiska grannländer. Vad som är klart är att sedan pandemin startade har 20 700 människor avlidit i Sverige av covid-19. Det är högst i Norden och fler avlidna än övriga Norden sammantaget.

Som man kan se i diagrammet nedan nådde Sverige en topp i början av 2021 för dödsfall i pandemin. Då uppgick antalet avlidna i covid-19 till över 900 personer i veckan som mest. Skillnaden mot de andra nordiska länderna var stor både under den första vågen våren 2020 och den andra vågen i början av 2021 då många fler människor avled av covid-19 i Sverige. Sedan dess har skillnaderna minskat.

Sveriges missade prognoser

Prognosen som  smittskyddsexperten Johan Giesecke gjorde i maj 2020 att övriga Norden efter ett år skulle komma i kapp Sverige i antal dödsfall i pandemin har inte slagit in. Inte heller förverkligades den dåvarande statsepidemiologen Anders Tegnells förutsägelse att Sverige skulle ha en stor fördel jämfört med övriga Norden på grund av att det svenska folket drabbades hårt i den första vågen.1 Sverige är i stället en stor outlier i Norden med långt fler döda i pandemin sammanlagt än de andra nordiska länderna. Det framstår allt mer som att det var en avgörande positiv faktor att vara snabbt ute ur startblocken med skyddsåtgärder redan i början av pandemin.

Läs mer Visa mindre

Redan prenumerant?
Prova Kvartal Total!

49 kr första månaden.

Eller vill du bara läsa denna artikel?