Kvinnovåldets geografi

Även i attityderna kring dessa frågor uppvisas liknande tendenser. I Nya Zeeland och i Singapore uppger en respektive fyra procent att en man har rätt att slå sin fru om hon inte lyder honom. Men på Egyptens landsbygd är siffran 78 procent, i Uttar Pradesh i Indien är siffran runt 50 procent och i Palestina 57 procent.

Okej, tänker kanske någon, kanske svarar man på enkätfrågor om detta med olika grad av uppriktighet. Men faktum är att lagstiftningen i dessa frågor uppvisar ett mönster som varierar på liknande sätt: i 84 procent av länderna i Västeuropa har man eller förbereder lagar mot våld i relationer/våld i hemmet (”domestic violence”), och 72 procent av dem har kriminaliserat våldtäkt inom äktenskapet.

Större acceptans för våld

Övriga världen har lagstiftningar som antyder en långt större acceptans för dessa två beteenden – våld mot partnern och våldtäkt inom äktenskapet. I Östeuropa finns lagstiftning i 57 respektive 39 procent av länderna. I Asien och Oceanien är siffrorna 51 respektive 19 procent. I Latinamerika 94 respektive 18 procent. I Afrika söder om Sahara 35 respektive 12 procent. Och i arabvärlden 25 respektive noll procent. Detta är alltså siffror som är drygt tio år gamla – men mönstret är tydligt.¹

I Sverige fick vi en lag mot hustrumisshandel redan 1864, och våldtäkt inom äktenskapet kriminaliserades 1965. Sverige var för övrigt först i världen med denna lag.

I länder som Etiopien och Zimbabwe menar dessutom en majoritet av befolkningen att en man alltid bör veta var hans fru eller flickvän befinner sig.

Kvinnosyn och kvinnovåld har även berörts i World values survey. Där har man bland annat frågat om det kan vara försvarligt att en man slår sin fru. Hela 96 procent av ett representativt urval av befolkningen i Tyskland och 93 procent i Grekland anser att det aldrig kan vara försvarligt. Men i Filippinerna och i Irak är andelen bara 48 procent och i Egypten är den 53 procent.

I länder som Etiopien och Zimbabwe menar dessutom en majoritet av befolkningen att en man alltid bör veta var hans fru eller flickvän befinner sig.

Sannolikt har sådana misogyna normer ihop med frågan om hur man exempelvis ser på kvinnor som politiska ledare. I boken Religion’s sudden decline (2021) redogör statsvetaren Ronald F. Inglehart för enkätfrågor om sådana ämnen genom att testa till exempel påståendet ”Män är bättre politiska ledare än kvinnor” i olika länder. I de nordiska länderna håller 9 procent med om detta. I länder som domineras av muslimsk befolkning håller 70 procent med om detta påstående.²

Våld som minskar

Det dödliga våldet mot kvinnor i Sverige har varit i fokus den senaste tiden sedan en serie uppmärksammade kvinnomord. Men hur ser då trenden ut i Sverige? Sker en alarmerande ökning?

En kvinna som försörjer sig själv har lättare att lämna en våldsam make.

Nej, den långsiktiga trenden är tydlig, ”sedan början av 2000-talet har dödligt våld mot kvinnor i nära relationer minskat med närmare 20 procent. Tidigare kartläggningar har visat att antalet fall minskade redan på 1990-talet jämfört med 1970-talet.” Detta rapporterar Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet. År 2020 dödades 13 kvinnor av förövare som de haft en relation med. Det var tre fall färre än året innan. Orsaken till minskningen kan vara samhällets olika insatser mot relationsvåld, men även ett ökat ekonomiskt oberoende för kvinnor. En kvinna som försörjer sig själv har lättare att lämna en våldsam make.

Även Brå har påpekat att dödligt våld i familjen har minskat under en längre tid. (Rapport 2019:6 Dödligt våld i Sverige 1990–2017, s. 47f): ”Dödligt våld i nära relationer har legat relativt stabilt fram till mitten av 00­-talet, följt av en tydlig nedgång under andra halvan av 00-­talet och därefter en relativt stabil lägre nivå i slutet av perioden.”

Detta betyder förstås inte att läget är acceptabelt – men det har trots allt skett små steg i rätt riktning i Sverige. Man kan säkert gissla männen i Sverige och i många andra västländer. Men de är knappast värst i världen i denna fråga.