Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Kultur

Konsensus gör att konsten kvävs

Foto: Sten-Åke Stenberg / Mostphotos

Progressiv konst innebar tidigare en politisk utmaning av det rådande systemet. Men samtidskonstens förening med de rätta åsikterna har lett till en ny ordning, skriver Lars Vilks. Konstnärer är inte längre “bad guys” – de strider inte längre mot etablissemanget. I stället ägnar man sig åt att bevaka en gemensam värdegrund där inga tvetydigheter eller misstänkta avsteg tolereras.

Av Lars Vilks | 24 mars 2017
Lars Vilks var konstnär, konstkritiker och fil.dr i konstvetenskap.  
I korthet Stöd KvartalLästid 15 minSkärmläsarvänlig
I korthet
  • Konsten vill vara progressiv – en kritisk röst mot makten och etablissemanget. Men svenskt konstliv är i dag beroende av offentliga institutioner och utövas i enlighet med deras normer.
  • Dagens tongivande konst behandlar frågor om identitet, klass, kön, etnicitet och migration ur ett givet politiskt perspektiv. Stark enighet präglar konstvärlden i Sverige och internationellt. Projekt som avviker, eller anses avvika, från den etablerade värdegrunden kan lätt misstänkliggöras.
  • Modernismen inom konsten innebar en öppen och kritisk hållning, medan det postmoderna tänkesätt som etablerats inte medger självkritik. Det har dessutom karaktären av en slutgiltig uppgörelse med det västerländska samhället.
  • Att i konsten gestalta olika förhållningssätt till religiösa auktoriteter har tidigare setts som självklart, men blir problematiskt i en tid av kulturrelativism och starkt postkolonialt engagemang.
I min förra artikel skisserade jag bakgrunden till det svenska konstlivet i dag. Här ska jag gå igenom några exempel på mer ambitiösa utställningar gjorda av svenska museer och institutioner och hur de hanterar dagens krav på politisk ”radikalitet” och ”rättvisa”.

Konstvärlden är överens om en del grundprinciper. Den viktigaste av dessa är konstens överskridande, dess opposition och motstånd mot etablissemanget. Av tradition tänker man sig konsten som en motkraft, en kritik av den borgerliga kapitalismen och av kommersialism. Men i dagens rådande situation är det svårt att urskilja vad som är etablissemang och var representationen för borgerlig kapitalism kan återfinnas.

Läs mer Visa mindre