Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Politik |

Kommunen med en annorlunda flyktingkris

Bilder i montaget: Jonas Forsberg/N/TT / Cecilia Garme / Jo Kassis/Pexels / Per Claesson/Mariestads-Tidningen

Med mer restriktiv invandring tvingas Socialdemokraterna hitta på en ny glesbygdspolitik. Cecilia Garme besöker kommunen som fixar statlig försörjning för flyktingar i åtta år – för att själv överleva.

Av Cecilia Garme | 4 november 2021
Cecilia Garme är politisk journalist, moderator och fil dr i statsvetenskap.
Lyssna på textenStöd KvartalLästid 12 minSkärmläsarvänlig
I korthet

Strax efter att Magdalena Andersson hade nominerats till ny socialdemokratisk partiledare hade SVT:s Rapport ett inslag om Gullspångslax. Förhoppningsvis tittade hon, för det handlade om organismer i kris.

Så här års leker den unika Gullspångslaxen i Gullspångsforsen. Med yttersta nöd och näppe har den överlevt sedan 1906 då en kraftverksdamm anlades och blockerade laxens naturliga lekväg de åtta kilometrarna mellan Vänern och sjön Skagern i nordöstra Västergötland. Ända sedan 2004 har kampen förts för att rädda Gullspångslaxen, hundratusentals kronor har satsats på åtgärder i den halvtorra fåran, bland annat en ny laxtrappa uppför forsen. 

”Bäst vore om man byggde laxtrappan så att fisken kan vandra upp till sjön ovanför dammluckorna” säger en lokal turistföretagare. ”Tyskar och holländare tycker om att komma hit. Pimpel- och spinnfisket är fantastiskt i Skagern, men det kan utvecklas. Och jag tycker inte att Gullspångs kommun anstränger sig för turistnäringen. Samhället håller på att dö ut! Och vi kan ju inte bara leva på flyktingar.”

Eller kan man det?

Läs mer Visa mindre