Klimatproblemen måste lösas med vetenskap – inte med dogmer

Varför är det så? Jorden råkar befinna sig på lämpligt avstånd från solen samtidigt som det finns vatten i flytande form och i tillräcklig mängd. Jorden har också ett eget magnetfält som bidrar till att skydda livet på jorden från skadlig strålning. Jorden har likaledes en atmosfär som innehåller en lagom mängd växthusgaser, vilka är en förutsättning för den form av liv som finns på jorden. Jordaxeln lutar mot sitt rotationsplan runt solen vilket skapar årstider på högre breddgrader.

Slutligen har jorden en stor måne som bidrar till att stabilisera jordaxelns lutning och därmed klimatet över långa tidsperioder. Den form av liv som finns på jorden har under lång tid anpassat sig till dessa yttre betingelser, vilket lett till en fortlöpande utveckling som beskrivits av Charles Darwin och som i så måtto är unik.

Liv som anpassar sig

Alla typer av förändringar i de yttre betingelserna påverkar livet på jorden. Bortsett från de katastrofer som endast inträffat ett fåtal gånger under den senaste miljarden år, har livet kunnat anpassa sig till förändringar i form av omfattande nedisningar eller exceptionella värmeperioder utan att livet gått under. Livet har dock alltid hämtat sig och kanske har till och med de dramatiska händelserna bidragit positivt till utvecklingen.

På grund av att jorden är klotformad varierar instrålningen kraftigt med breddgraden. Samtidigt skapas årstider genom att jordaxeln lutar mot rotationsplanet. Detta tillsammans med kontinenter, bergskedjor och hav har skapat en mängd olika klimat. Många seniora läsare kan säkert erinra sig Wladimir Köppens färggranna klimatplanscher som fanns i äldre tiders skolsalar. Där såg man ökenklimat och djungelklimat, liksom olika klimatzoner, samt tundror och landisar i polartrakterna. Områden med tropiska orkaner var särskilt markerade.

Även om jordens olika klimat varit kända sedan länge (i exempelvis Gösta H. Liljequists Klimatologi från 1970) var det först mot slutet av förra seklet som man började förstå varför klimatzonerna skilde sig så mycket, samt att klimatet inte heller var något statiskt utan att det ofta varierade kraftigt från år till år. Vi vet nu att variationerna främst beror på kaosprocesser och därför inte kan förutsägas mer än några månader i förväg. Vissa år är våren tidig eller väldigt sen, som i Mellansverige i år. Detta ser ut att förbrylla media, som helst vill tala om klimatuppvärmningen.

I stället berättar man om värmen i södra Spanien för att inte förvirra eller sända signaler som lyssnarna kan missuppfatta. Men klimatvariationer är verkliga och påverkas inte av en övergripande uppvärmning. I Sverige är det inte minst frånvaron av riktigt kalla vintrar som bidragit till att höja årsmedeltemperaturen med så mycket som 2 grader de senaste 75 åren.

Ökat intresse och ökad kunskap

Under de senaste decennierna har intresset för klimatet tilltagit enormt, viket beror på att alla blivit uppmärksammade på växthuseffekten och speciellt koldioxiden i atmosfären. Jordens väldiga befolkningsökning och en global industrialisering har ökat mängden av koldioxid i atmosfären med 30 procent de senaste 75 åren. Atmosfärforskarnas uppfattning är att detta bidragit till en ökning av jordens medeltemperatur på drygt 1 grad. I vissa områden som Europa och USA har ökningen varit det dubbla, vilket inneburit att många har börjat oroa sig för vad en ytterligare ökning av koldioxiden skulle kunna komma att innebära.

I Arktis är temperaturökningen ännu större, vilket hänger samman med den arktiska drivisens minskning under främst sommar och höst. Under samma tid har också havsytan fortsatt att stiga med cirka 3 millimeter per år till följd av expansion av varmare havsvatten samt avsmältning av bergsglaciärer och landisar.

Utsläpp av koldioxid har minskat markant inom OECD, men ökar fortfarande i de nya industriländerna som Kina och Indien samt i utvecklingsländerna.

Genom omfattande vetenskapliga insatser har kunskapen om jordens klimat ökat enormt under det senaste halvseklet, främst genom globala satellitbaserade observationssystem och avancerade metoder för dataanalys och prognos av väder och klimat på global skala. Tidiga varningar för extremväder som tropiska orkaner har tydligt förbättrats, och förlust av människoliv har minskat markant.

Förståelsen för orsaken till klimatvariationer och klimatförändringar har fördjupats och dagens mest avancerade klimatmodeller stämmer väl överens med observationerna. Att förstå klimat och klimatprocesser är dessvärre utomordentligt svårt och kräver ingående och omfattande studier. Jag ger i slutet av artikeln några referenser till läsvärda böcker.

Till följd av alltmer realistiska klimatberäkningar har världssamfundet påbörjat en omläggning av energisystemen genom att reducera användning av fossila energikällor och biomassa. Stora framsteg görs genom en mer ekonomisk energianvändning samt alltmer energi från sol och vind. Utsläpp av koldioxid har minskat markant inom OECD, men ökar fortfarande i de nya industriländerna som Kina och Indien samt i utvecklingsländerna. Omställningen skulle ha kunnat påskyndas om man byggt ut kärnkraft i stället för att som i flera länder, lägga ned den.

En nästan religiös dimension

Det som idag är alltmer problematiskt är det tilltagande irrationella beteendet hos vissa aktivistgrupper som skrämmer upp barn och andra lättpåverkade människor, vilka saknar möjligheter eller förmåga att sätta sig in i vetenskapliga frågeställningar och därför är försvarslösa.

Klimatfrågan har fått en närmast religiös dimension med alla sådana attribut som kätterianklagelser och tal om mänsklighetens förestående undergång. I media sprids bisarra uppfattningar som att jordens klimat är på väg att ändras radikalt på kort tid och att till och med Golfströmmen är på väg att upphöra.

Andra uppfattningar är att jorden är på väg mot en ”tipping point” som kommer att ändra jordens klimat för evigt. Vissa fruktar till och med ett ”run away”-klimat som planeten Venus en gång kan ha råkat ut för. Det finns ingen trovärdig grund för dylika extrema uppfattningar, som snarare får ses som ett tecken på att debatten lämnat den naturvetenskapliga verkligheten till förmån för science fiction eller till föreställningar av andligt eller religiöst slag.

Ett något varmare klimat är på gott och ont det pris som får betalas för en mer än trefaldigad världsbefolkning sedan 1950…

Vetgirighetens klara, glittrande och nyfikna ögon möter de troendes anklagande och fanatiska blickar. Om något kommer detta att försena eller omintetgöra en rationell lösning av jordens energiproblem och därtill försämra tillvaron för människorna genom att underkasta dem ett totalitärt regemente.

Ett något varmare klimat är på gott och ont det pris som får betalas för en mer än trefaldigad världsbefolkning sedan 1950 samt ett betydligt bättre materiellt liv för det stora flertalet. Detta framgår inte minst av den väsentligt ökade livslängden hos jordens befolkning från 45 år till 73 år samt en ökning av BNP per person i globalt medelvärde med cirka en faktor 4.

Det är dags att sluta med orimliga överdrifter och med att klaga på jordens problem, som till sin natur är fullt lösbara, och i stället glädja sig över de väldiga framsteg som gjorts och som görs.

Lästips:

David Catling and James Kasting: Atmospheric evolution on inhabited and lifeless worlds (2015)

Lennart Bengtsson: Vad händer med klimatet? (2022)

Gösta H Liljequist: Klimatologi. Generalstabens Litografiska anstalt, Stockholm 1970.

Online:

Princeton Primers in climate