Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Kultur |

I Japan kompenserar folket för strategin

Munskyddsbärande japaner i olika generationer besöker Shinto-helgedomen Yushima Tenman-gū i Tokyo, på Japans nationaldag den 11 februari, 2021. Foto: Stanislav Kogiku/TT

Konformitet, köbildning och minimalistisk design brukar klichéartat nämnas som likheter mellan Japan och Sverige. Under pandemin har även båda länders coronastrategi byggt på ett credo om befolkningens eget omdöme. Ändå skiljer sig utfallet enormt ett år in i pandemin, där Japan har en av världens lägsta dödssiffror per capita. Den Tokyo-baserade skribenten Yonas Karlsson reflekterar över denna skillnad.

Av Yonas  Karlsson | 18 februari 2021
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Lyssna på texten I korthet Stöd KvartalLästid 15 min
I korthet
  • I Japan liksom i Sverige finns inget grundlagsstöd för att stänga ner samhället och bötfälla medborgare, även om båda länderna i början av 2021 till slut har infört nya ansvarsutkrävande pandemilagar.
  • Japans strategi har som i Sverige främst gått ut på rekommendationer, där Japan tidigt gjorde större ansatser. Just nu råder Japans andra undantagstillstånd i Tokyo och kringliggande regioner, fram till 7 mars, där allt utom essentiella verksamheter stänger kl. 20.
  • Japans första undantagstillstånd befarades vara för tandlöst, och flera västerländska experter varnade för att Japan inte skulle inse allvaret förrän det var försent – och att Tokyo skulle bli ett nytt New York under pandemin.
  • Våren och sommaren gick, men antalet avlidna i Tokyo översteg ändå inte 400 personer. Idag ligger dödsiffran i Tokyos prefektur på strax över 1 100, och i hela Japan strax över 7 000 – med en total befolkningsmängd på 126 miljoner.
  • Precis som Sverige trots sitt misslyckande ser sig själva som överlägsna i Skandinavien, gör Japan det i Asien – fast andra asiatiska länder som Taiwan, Vietnam och Singapore har lyckats mycket bättre.
  • Japans bristfälliga  pandemihantering har till stor del kompenserats  av befolkningens kollektivistiska, utilitaristiska respons. Unison tillämpning av munskydd, social distansering, och en påtaglig vördnad i urbaniteten, har gett goda resultat fördelat över 126 miljoner invånare.
  • Den svenska befolkningens vårdslöshet har definitivt bidragit till Sveriges höga dödssiffror. Oavsett hur pandemin fortlöper är det en skuldfördelning som aldrig kommer att drabba Japan.
Hitoshi Oshitani är ett namn du nog inte känner till. En sökning på Google ger bara några få träffar på svenska, däribland en artikel från Sveriges Radio, 2003: ”Kina döljer fortfarande viktiga uppgifter om spridningen av luftvägssjukdomen sars. Det hävdar Hitoshi Oshitani som är Världshälsoorganisation WHOs chef för bekämpningen av sars.”¹ Utöver det nämns hans namn i något enstaka fall på sociala medier under hösten 2020. I själva verket har Hitoshi Oshitani aldrig varit någon chef vid WHO, bara rådgivare åt Japans regering. Det blev han när covid-19 började spridas i landet, en regering som liksom Japans hälsodepartementet har fått utstå en hel del inhemsk kritik under pandemin – med all rätt. Inte minst i början när det smitthärjade kryssningsfartyget Diamond Princess i februari återvände till Yokohama, och sedan när smittan på allvar började spridas genom japaner som hade rest hem från Europa.

I Japan liksom i Sverige finns inget grundlagsstöd för att stänga ner samhället och bötfälla de som bryter mot reglerna (även om båda länderna i början av 2021 till slut har infört nya ansvarsutkrävande pandemilagar). I stället har det mesta gått på rekommendation, precis som i Sverige – men där Japan tidigt gjorde större ansatser. Just nu råder Japans andra undantagstillstånd i Tokyo och flera kringliggande regioner, fram till 7 mars, där allt utom essentiella verksamheter stänger kl. 20 – vilket har visat sig ha en bromsande effekt på smittspridningen.

Läs mer Visa mindre