Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Islamism och folkhemsanpassning

Foto: Bertil Bernhardsson / Mosthphotos
Av Per Bauhn | 8 mars 2017
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
I korthet Stöd Kvartal
I korthet
  • Islamism är inte bara en religiös utan också en politisk doktrin som säger att islamiska normer ska bestämma individers liv men också hela samhällens lagar. Den avvisar att tro endast är en privat angelägenhet. Alla islamister är muslimer, men alla muslimer är inte islamister.
  • Politiska eftergifter till islamism är inte harmlösa. Islamismen rymmer ett förakt för dem som inte delar tron. Därför blir anpassningen ofta ensidig och följs av nya krav.
  • Den svenska politiska undfallenheten mot islamism har sin bakgrund i folkhemstanken, där rättvisa uppfattas som liktydigt med jämlikhet. I multikulturalismen utsträcktes tanken till jämlikhet även mellan etniska och religiösa minoriteter. Jämlikhet mellan kulturer blev viktigare än jämlikhet inom kulturer.
  • Multikulturalismens offerperspektiv skapade en offentlig ovilja både mot att utmana islamism men även mot att göra något som kan uppfattas som kritik av islam. Valhäntheten märks exempelvis i hur man har reagerat på de jihadistiska hoten mot yttrandefrihet.
Politiska eftergifter till islamism har sin bakgrund i folkhemstanken om jämlikhet. Men jämlikhet mellan kulturer tycks bli viktigare än jämlikhet inom kulturer. Om vi som samhälle menar allvar med rätten till frihet, måste vi också i praktik och politik försvara denna rätt mot frihetsfientliga religiösa övertygelser, skriver Per Bauhn, professor i praktisk filosofi.

Sveriges handelsminister Ann Linde och övriga kvinnor i den svenska delegation som besökte Teheran i februari i år valde att täcka sina huvuden med slöjor för att vara sina iranska värdar till lags. Sådan anpassning till islamiska klädkoder praktiseras förvisso inte bara av svenska ministrar.

Läs mer Visa mindre