Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Samhälle |

Iran höjer tonläget mot Israel

Irans president Hassan Rouhani som anklagar Israel för attacker på deras kärnenerigprogram. Foto från den 14 april 2021. FOTO: IRANIAN PRESIDENTIAL OFFICE HANDOUT /TT

Relationerna mellan Iran och Israel var relativt goda före 1979. På senare år har dock retoriken från Teheran skärpts. Och vad betyder maktskiftet i USA? Anosh Ghasri och Magnus Norell analyserar utvecklingen.

Av Magnus Norell och Anosh Ghasri | 21 april 2021
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Stöd KvartalLästid 11 minSkärmläsarvänlig
I korthet
Provinsen Hamadan i västra Iran drabbades av en hård och långvarig torka i början av 1900-talet. Enligt den muntligt traderade historien samlades muslimerna för att be i hopp om att torkperioden skulle upphöra. De bönhördes dock inte. Med Toran i handen vandrade rabbin Menachem Shemuel Halevy (1884–1940) till drottning Esthers grav och bad då högt bönen Selihot (förlåtelse). Kort därefter öste regnet ner och torkan var över.

Muslimerna, i detta fall shiiter, som fram till dess hyst avsky mot judarna och kallade dem för najeess (smutsiga) började, åtminstone temporärt, visa viss vördnad för rabbi Halevys församlingsmedlemmar. Rabbi Halevy, född i en respekterad familj med en lång rabbinsk tradition som sträckte sig tio generationer bakåt i tiden, kallades för Nabi Samuel (profeten Samuel) som tack för hans hjälp mot den ödesdigra torkan. Sämjan och vördnaden varade dock inte länge. Inte långt senare varnades rabbin Halevys församling av schejk Muhamad Bahari för att bära fina kläder eller att ägna sig åt handel, som var deras främsta levebröd. Det var i sig inte ovanligt.1

Under sitt styre beordrade Nader Shah fyrtio framstående judiska familjer att flytta från staden Qazvin till staden Mashhad i nordvästra Iran, som har den viktigaste shiitiska helgedomen i Iran och som under hans styre blev Irans huvudstad. Orsaken var oklar, annat än möjligen lokala ståndspersoners påtryckningar på Nader Shah. Som härskare förde Nader Shah en dyr men framgångsrik expansiv utrikespolitik, vilket skaffade honom många fiender både i och utanför Iran, och som till slut ledde till hans död när han bragtes om livet i sin säng av en grupp meningsmotståndare.

Efter Nader Shahs död flyttade prästerskapet återigen fram sina positioner och livet blev än svårare för icke-muslimer i staden, särskilt armenier och judar som ansågs baktala islam.2

Judarna i Iran

Perioder av lättnad och trygghet varvat med trakasserier och förtryck från centralmakten, med undantag för senare delen av Pahlavidynastin, är kännetecknande för persiska judars historia i Iran. En minoritetsgrupp vars antal idag beräknas till endast 9 000 jämfört med mellan 80 000 och 100 000 före den islamiska revolutionen 1979.3

Läs mer Visa mindre