Ilskna reaktioner mot hur makthavare tonar ner våldet
Polis på plats efter en explosion i Fullerö vid Storvreta utanför Uppsala, den 28 september 2023. En kvinna i 25-årsåldern dog i attentatet. Foto: Anders Wiklund/TT
På sociala medier kritiseras myndigheters ordval som ”oacceptabelt” och ”skjutning” för att inte spegla allvaret i gängvåldet. Språkvårdare är dock tveksamma till att hårdare ordval skulle leda till mer effektiva åtgärder.
Lyssna på inslaget och mycket mer i podden Kvartal Idag.
Politiker och myndigheter använder ofta ord som ”oacceptabelt” och ”skjutning” när de kommenterar det eskalerande gängvåldet. Även polisen använder formuleringar som att det kan handla om en ”felskjutning”. På sociala medier möts detta av kritik från debattörer som anser att ordvalen inte speglar situationens allvar. De menar att ord som ”mordförsök” och ”attentat” borde användas istället för ”skjutning” och ”sprängning”.
Språkvårdaren Catharina Grünbaum har noterat kritiken:
– Det är ord som politikerna ofta använder. ”Det här är oacceptabelt”. Eller ”så här kan vi inte ha det”. Men skulle starkare ord innebära mer handling och effektivitet bakom orden? Det är ju inte givet, säger hon.
Grünbaum menar alltså att hårdare ordval från myndigheterna inte nödvändigtvis skulle leda till mer effektiva åtgärder mot gängvåldet.