Utan skolböcker är det svårt att lära sig läsa

Faktum var att skolan i fråga, som är väl ansedd och ligger i ett område med höginkomsttagare, hade fasat ut läroböckerna i SO-ämnena. De förlitade sig i stor utsträckning på olika digitala gratisplattformar.

Det fanns förvisso en klassuppsättning nya böcker i samhällskunskap, men dem fick eleverna inte låna med sig hem. När klassen skulle ha läxförhör på en måndag, insåg jag att de i princip hade noll möjligheter att plugga över helgen. Läroböckerna låg inlåsta i skolan.

Och så hade de Google förstås. Kunskapens källa…

I bästa fall hade eleverna tagit egna anteckningar som kunde komplettera mina powerpoint, upplagda på skolans digitala plattform. Och så hade de Google förstås. Kunskapens källa …

Läromedelsutredningen

Avsaknaden av läroböcker är inte något unikt för skolan där jag praktiserade. I Läromedelsutredningen¹, ledd av Gustav Fridolin och överlämnad till utbildningsministern i augusti 2021, undersöks situationen noggrant. Slutsatserna är tydliga – andelen tryckta läroböcker minskar, digitala läromedel ökar och allt fler lärare arbetar fristående från läroböcker.²

Skiftet från fysiska läroböcker till digitala bekräftas av läromedelsföretagens statistik. Enligt dessa minskar försäljningen av tryckta läroböcker stadigt till förmån för digitala läromedel.³ Samtidigt läggs en allt mindre andel av skolornas resurser på läromedel: från 1,5 procent av eleversättningen 1980 till 0,6 procent 2020.⁴

I snitt lägger skolorna idag drygt 650 kr per elev och år på att köpa in läromedel. Den summan räcker till knappt två böcker per år.⁵

En intressant aspekt av slopade läroböcker är effekterna på elevernas inlärning, och i synnerhet deras läsförståelse. Minskningen av tryckta läroböcker sammanfaller enligt utredningen med ett minskat intresse för läsning över lag. Från 2012 till 2018 har andelen 17–18-åringar som läser böcker på fritiden minskat från 23 till 11 procent.⁶

Färre böcker – sämre läsförståelse

Dessutom förstår eleverna texter sämre när de läser på en skärm jämfört med i en bok, något som framkommit bland annat i det europeiska forskningsprojektet Evolution of reading in the age of digitisation (E-Read).⁷

I detta sammanhang har bland andra den norska utbildningsforskaren Hildegunn Støle undersökt elevers läsförståelse. I en forskningsöversyn konstaterar hon att bättre läsförmåga korrelerar med ökad exponering av fysiska böcker och texter på papper. Dessutom tycks ökad exponering av digitala hjälpmedel varken förbättra elevernas studieresultat eller deras förmåga att läsa på datorer. Tvärtom verkade mindre datoranvändning ge bättre digital läsförmåga.⁸

… bättre läsförmåga korrelerar med ökad exponering av fysiska böcker och texter på papper.

Eleverna tycks alltså förstå mindre av vad de läser och får generellt sett en sämre läsförståelse av digitala läromedel. Ändå har i princip alla kommuner i Sverige en policy som innebär att elever ska ha en egen dator eller surfplatta, åtminstone under delar av sin skolgång.⁹

Utöver läsförståelsen och inlärningen blir även likvärdigheten lidande. Utan läroböcker blir det upp till den enskilda läraren att hitta lämpliga texter för eleverna, vilket naturligtvis ökar arbetsbördan men också skillnaderna mellan vad elever får lära sig. Texterna ska spegla läroplanens centrala innehåll, vara lagom långa och inte för svåra. Lösningen blir ofta kopiering av texter, med eller utan utgivarens tillstånd, alternativt olika gratisplattformar av varierande kvalitet.

Utan statlig granskning

Den statliga kvalitetsgranskningen av läroböcker upphörde redan på 1990-talet. Granskningen ansågs långsam, ineffektiv och svår att genomföra på ett objektivt sätt.¹⁰ Den fria marknaden och företagen bakom läroböckerna sågs som lika kompetenta som staten i bedömningen av läromedlen.¹¹ Avvecklingen var även ett steg i en decentralisering av skolan, med kommunalisering och friskolereform som de stora stegen.

Avgiftsbelagda böcker från läromedelsförlag blandas med […] material från intresseorganisationer.

Resultatet blev en avreglerad läroboksmarknad där intresseorganisationer och kommersiella aktörer idag blandas hej vilt. Avgiftsbelagda böcker från läromedelsförlag blandas med mer eller mindre påkostat material från intresseorganisationer. Material som oftast är gratis. Exempelvis ger Arena skolinformation i Arenagruppen ut boken Arbetslivet – om arbetsmarknaden i Sverige och världen finansierad av ett antal fackförbund.¹² Eller så kan skolor få en kortversion av Klas Eklunds standardverk Vår ekonomi. Boken är utgiven av Ekonomifakta, ägt av Svenskt Näringsliv.¹³ Nu utan granskning av någon central myndighet.

”Det finns inga gratisluncher”¹⁴ står det i Vår ekonomi. Jo tack.

Dominerande drivkraft

Drivkraften bakom utvecklingen är ekonomin. I en konkurrensutsatt skola, där såväl kommunala som privata skolor slåss om elevernas skolpeng, finns det en konstant ekonomisk press. Endast en av tio lärare uppger att de har tillräckliga resurser att köpa in läromedel.¹⁵ När kommunerna dessutom ställer krav på att alla elever ska ha en dator är steget kort till att spara in på de fysiska böckerna. Och det är ingen skräll att Friskolornas riksförbund har invändningar mot regleringen av skolbibliotek¹⁶ och att utbildningskoncernen Academedia liksom många kommunala skolor förordar utökad digital undervisning.¹⁷ I en skola utan böcker finns det mer pengar att hämta, för såväl kommunala rektorer med sparkrav som friskoleföretag med vinstintressen.

Synd bara att eleverna lär sig mindre när böckerna ersätts av digitala läromedel. Vilket dock är föga förvånande. För hur kan vi lära oss läsa i en skola utan böcker?