Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Utan skolböcker är det svårt att lära sig läsa

I augusti i år tog utbildningsminister Anna Ekström (S) emot slutbetänkandet från Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel. Utredare var Gustav Fridolin (MP). Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet.

Tryckta läroböcker används bara undantagsvis, skriver den blivande läraren Gustav Björklund Larsen. Nu gäller digitala läromedel, som gärna får vara gratis. Men elever tycks förstå texter sämre när de läser på en skärm jämfört med en bok.

Lyssna på texten
Laddar ...
Följ Kvartals poddar: Apple | Spotify
Av Gustav Björklund Larsen | 14 oktober 2021
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Profil Inlästa texter I korthet Lästid 6 min Skärmläsarvänlig
I korthet

Läroböckerna har försvunnit och datorerna har tagit deras plats.

I snitt lägger skolorna idag drygt 650 kr per elev och år på att köpa in läromedel. Det vill säga knappt två böcker per år.

I augusti presenterade Gustav Fridolin Läromedelsutredningen. Minskningen av tryckta läroböcker sammanfaller enligt utredningen med att 17–18-åringar som läser böcker på fritiden minskat från 23 (2012) till 11 procent (2018).

Utbildningsforskaren Hildegunn Støle menar att bättre läsförmåga korrelerar med ökad exponering till fysiska böcker och texter på papper.

Utan läroböcker måste läraren hitta lämpliga texter för eleverna. Lösningen blir ofta kopiering alternativt olika gratisplattformar av varierande kvalitet.

När kommunerna ställer krav på att alla elever ska ha en dator är steget kort till att spara in på de fysiska böckerna. I en skola utan böcker finns det mer pengar att hämta, för såväl kommunala rektorer med sparkrav som friskoleföretag med vinstintressen.

Min återkomst till skolvärlden kändes som en tidsresa. Även om tio år hade gått, och jag nu var lärarstudent i stället för elev, var mycket sig likt – de bullriga korridorerna, matsalsköer och förvirrade tonårsblickar.

Men en sak skilde sig tydligt: läroböckerna var försvunna. Datorerna hade tagit deras plats.

Kanske är det en naturlig utveckling. Dagens elever behöver såklart digitala färdigheter inför ett liv där alltmer arbete kommer att göras vid datorn.

Likväl var det något som skavde. I religionsundervisningen skulle högstadieeleverna besvara frågor om hinduism. Strax hade de googlat ”Vishnu” och hamnat på hemsidan ”www.katolik.nu” där avsändaren är oklar och referenser till stor del saknas. Trots uppmaningar om källkritik fanns det enligt eleverna inga brister i källans trovärdighet.

 

Läroböckerna var försvunna. Datorerna hade tagit deras plats, skriver Gustav Björklund Larsen. Foto: Kelly Sikkema/Unsplash.

Läs mer Visa mindre

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.