Krisen för yttrandefriheten i Hongkong är skriande uppenbar sedan den kinesiska partistatens totalitära ingrepp 2020. Eller håller vi på att glömma den? Den hamnar i medieskugga för
Putins krig, den globala ekonomikrisen och Taiwanfrågan. Omvärlden orkar inte längre engagera sig för Hongkong.
Men hoppets låga har inte slocknat helt. Flera små boklådor håller faktiskt envist emot och står för fortsatt yttrandefrihet och en bred litteratur. De poppar upp i många hörn av denna metropol som hyser 7,5 miljoner invånare på en yta som är något mindre än Öland.
Xi Xi visade Hongkongs dilemma
I december avled den litterära scenens grand old lady, den legendariska författaren Xi Xi, 85 år gammal. Att detta knappt rapporterats på våra breddgrader visar vilket hopplöst bakvatten som stadens kulturutövare hamnat i.
Xi Xi skrev mångfasetterat i flera genrer och med hjärtat framför allt hos alla flyktingar från svältens eller diktaturens Kina. Det var de som kom kring mitten av 1900-talet. Och det var de som sedan byggde denna knutpunkt till en snabbväxande storstad.
Hon beskriver metropolen som en ytterst säregen plats. Invånarna präglas av det brittiska kolonialstyret, som upphörde 1997, och det nya fjärrstyret från Peking – utan att någon frågade hur de egentligen ville ha det. Men de skulle få ett stort mått av frihet som kinesisk region i 50 år, så var det sagt. Fast de tappade alltså alla friheter redan 2020 i och med den nya säkerhetslagen.
I en surrealistisk novell, Den flytande staden, från 1986 låter Xi Xi läsaren föreställa sig Hongkongbornas dilemma som en tillvaro i en stad som svävar fritt någonstans mellan himmel och jord.1 Där knyter hon an till Askungesagan och vad som skulle kunna hända vid midnatt, en anspelning på den ångest som många Hongkongbor kände inför tolvslaget natten till den 1 juli 1997, då staden skulle byta ägare.
Den flytande stadens invånare famlar förgäves efter en identitet. Stadens småborgare i novellen går då helt in för hårt arbete för att skapa välstånd. ”De anstränger sig till det yttersta tills de riskerar att slukas av det materiella ägandets svarta hål.”
Dessa alienerade invånare påminner om den tidigare bilden av Hongkongborna såsom apolitiska och enbart intresserade av pengar. Den myten slog de grundligt hål på med sina massiva proteströrelser 2014 och 2019 för att värna sin yttrandefrihet och andra mänskliga rättigheter.
Tillsammans med flera författarvänner bildade Xi Xi ett kooperativt förlag, Su Ye Publishing House. Alla bidrog med arbetsinsatser och pengar efter förmåga, inte minst Xi Xi själv. Efter 40 års utgivning i ett allt bistrare kulturklimat gav medlemmarna upp i den syrefattiga luften 2020.
Efter Gui Minhai kom en ny generation bokhandlare
En chock för Hongkongs bokhandlare, förläggare och författare var Kinas kidnappning av fem medarbetare på Causeway Books 2015. De gripna hade bland annat sålt böcker om vissa kinesiska ledares påstått utsvävande liv bakom kulisserna. Sedan dess sitter den svenske medborgaren och förläggaren Gui Minhai fängslad i Kina.
Attacken mot Causeway Books bidrog till att kretsen kring Su Ye lade ner. Medan de äldre drar sig tillbaka kommer trots allt en ny generation av hängivna bokmänniskor. De hittar ofta små och relativt billiga lokaler flera trappor upp i trånga kvarter och öppnar nya boklådor.
Förutom skönlitteratur har dessa ett brett sortiment av samhällsorienterande skrifter. Samtidigt har två stora bokkedjor stängt, medan två finns kvar – efter att ha kastat ut all känslig politisk litteratur.
Idag kan det finnas ett 50-tal mindre boklådor som ännu håller ut, spridda över hela Hongkong, enligt nätmagasinet Hong Kong Free Press.
En av de tappra är Pong Yat Ming som säger att han inte vill att staden ska tystna under trycket. När myndigheterna åberopade säkerhetslagen och rensade ut rader av titlar på biblioteken grep han in. Han bjöd helt enkelt in alla nyfikna till sin lilla butik Book Punch, startad 2020, för att läsa samma skrifter i. ”Böcker slår kraftfulla slag för samhällets utveckling”, sade han.
Tänker sköta förlaget från cellen
Egentligen är det är ett minfält som de små privata förlagen och bokhandlarna tvingas röra sig över. Några ger upp som Albert Wan, en människorättsadvokat från Atlanta i USA. Han flyttade 2017 till sina föräldrars födelseort Hongkong och öppnade Bleak House Books. Det blev en centralpunkt för samhällskritisk debatt och aktuell litteratur.
Men i oktober 2021 lade han plötsligt ner. Han hänvisade bland annat till George Orwells ord från 1940: ”I vår tid finns inte något sådant som att ’hålla sig utanför politiken’. Allt är politiska frågor”. Albert Wan kunde inte blunda för säkerhetslagen och tänkte också på tryggheten för hela sin familj.
Ett ännu högre pris för sin aktivism betalar förläggaren Raymond Yeung. Under en demonstration i regeringskvarteren 2019 förstördes hans högra öga av en projektil avfyrad av polisen. Han dömdes nyligen till nio månaders fängelse för sin medverkan i just den protesten likt hundratals andra. Tillfrågad vad som nu händer med hans förlag och bokhandel Hillway Culture sade han att han ska försöka sköta rörelsen per brev. I butiken har han bland annat sålt böcker av ledande oppositionella.
Han har berättat för tidningen Hong Kong Free Press hur omöjligt det var att hitta ett tryckeri som vågade ta sig an hans intervjubok med 50 deltagare i 2019 års protester. Han lyckades då fördela uppdraget i lösryckta korta bitar till många olika tryckare. Efter den pärsen köpte han egen tryckeriutrustning, men den investeringen påverkar ju kalkylen för varje bok.
Jag ägnar mig inte åt självcensur. Det är ju onödigt!
Samtidigt betonar poeten Tang Siu Wa, som grundat tidskriften Fleurs des lettres, att intresset för lokal litteratur, historia och samhällsdebatt ökar. Detta stärker de små boklådorna medan större aktörer aktar sig för politiska manus.
Vid ytterligare en liten kvartersbokhandel, Mount Zero, fortsätter innehavaren Sharon Chan att arrangera uppläsningar, debatter och filmvisningar i sin minimala butik. Tidigare sålde hon mest skönlitteratur och konstböcker, men idag handlar många av böckerna om Hongkong som samhälle.
Ytterligare en nybliven bokhandlare, den före detta journalisten Kris Lau, sammanfattar: ”Om myndigheterna säger åt mig att jag inte kan sälja vissa boktitlar, då gör jag inte det. Men jag tror fortfarande att det som inte är uttryckligen förbjudet är tillåtet. Jag ägnar mig inte åt självcensur. Det är ju onödigt!”
Man kommer att tänka på den drömlika ovissheten i den svävande staden hos Xi Xi.
Se noter Visa mindre
Noter
1, Novellen heter i original Fei Zhan (Flygande mattan) och är översatt till svenska av Nicklas Juncker med titeln Den flytande staden. Den publicerades av tidskriften Karavan (2, 2019).
Göran Leijonhufvud är Kinaforskare och författare. Under många år var han Dagens Nyheters utrikeskorrespondent i Peking.
