Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Antisemitismen är ett problem för hiphopen

Den tyske rapparen Kollegah, kritiserad vinnare av ett av Tysklands största musikpriser. (Foto: pitpony.photography/Wikimedia commons)
Av Adam Cwejman | 11 juni 2018
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
I korthet Stöd Kvartal
I korthet
  • Rapmusiken har en historia av både antisemitism och homofobi. Det finns en rad exempel på hur både amerikanska och svenska rappare har uttalat sig antisemitiskt och homofobt i såväl låttexter som intervjuer.
  • Den österrikiske liberalen Ferdinand Kronawetter talade om antisemitism som “dårens socialism”. Det tycks ofta vara just den rollen som antisemitismen spelar i rapmusiken: en lättköpt socialistisk maktkritik där judar får symbolisera kapitalet.
  • Den homofobi som också är vanligt förekommande inom rapmusiken fyller funktionen av kontrast mot den typ av manlighet som är önskvärd inom genren.
  • Med rapmusikens historiska koppling till afroamerikansk kultur följer att den är starkt förknippad med socialt engagemang och med att lyfta de förtrycktas röster.
  • Det blir dock problematiskt med en genre som föreskriver samhällskritik, men vars utövare ibland tycks sakna politisk analys. Det leder till att de ofta landar i de enklaste tankefigurerna – som just antisemitism och homofobi. 
Rapmusik är i dag den största musikstilen i USA, framför allt bland ungdomar. Samtidigt är det en genre där artister i både låttexter och uttalanden återkommande uttrycker antisemitiska och homofoba åsikter. Adam Cwejman menar att det är en konsekvens av att det rör sig om musik med förväntningar på samhällskritik – men med utövare som inte nödvändigtvis har en politisk analys.

Rapparna Kollegah och Farid Bang hade nog inte väntat sig att ett fåtal ord de använt i ett par låtar skulle leda till att ett av Tysklands största musikpriser lades ned. Deras skiva Jung, brutal, gutaussehend 3 hade sålt

Läs mer Visa mindre