Min mamma är inte längre i livet. Hon gick bort i cancer slutet av förra sommaren, 76 år gammal – statistiskt sett dog hon nästan tio år i förtid.
Så för första gången på Mors dag har jag inte längre någon mamma att gratulera. Men jag kan i stället fundera över moderskapets historia. Mycket tyder på att betydligt fler kvinnor än män blivit föräldrar under människans historia – en obalans som enligt ny forskning troligen ökade kraftigt efter jordbruksrevolutionen för 10 000 år sedan. När vi inte jagade och samlade blev samhällena mer ojämlika i takt med att någon eller några kunde samla resurser på hög, och några män verkar då ha börjat få barn med många kvinnor – och många män blev utan. Det ska under en tid då ha gått hela 17 kvinnor som blev mammor på varje man som blev pappa.
Och så har det ofta sett ut; resursstarka män har fått många barn, medan svaga har blivit utan. Medan moderskapet varit något som de flesta kvinnor fått till dels.
Historiskt sett har mänskligheten helt enkelt fler anmödrar än anfäder.
Fler mammor än pappor
Även i dagens Sverige firas Mors dag mer än Fars dag, eftersom vi har fler mammor än pappor att fira. I runda slängar 22 procent av alla män blir inte fäder, mot runt 13 procent av kvinnorna som inte blir mödrar. En förklaring är att några män får barn med flera olika kvinnor. En annan är att fler män än kvinnor dör mitt i livet och lämnar sina barn faderlösa.
En mor i livet betyder att barnen har mindre risk att dö, helt enkelt.
Våra mammor står även för tryggheten i livet – om ett barn förlorar en förälder ökar risken för att barnet dör. Effekten är långt större om mamman dör än om pappan dör, och effekten syns även bland medelålders personer. En mor i livet betyder att barnen har mindre risk att dö, helt enkelt.
Min egen mammas liv speglar mycket av folkhemmet och Sveriges moderna historia. Hon föddes 1942, och tillhörde en generation där nästan 3 procent dog under sitt första levnadsår – ungefär som Bangladesh idag. Hon fick sitt första barn – min storasyster – redan vid 22 års ålder, fyra år före snittåldern för kvinnor i hennes ålder. Hon växte upp under rekordåren som präglades av en jämn och stor tillväxt. Men trots detta var livet ännu rätt hårt, när hon gifte sig med min pappa år 1964 hade redan över fem procent av männen som var födda samma år som hon i Sverige dött.
Mammas föräldrar, min mormor och morfar, varken skilde sig eller avled under min mammas uppväxt. Men sådant förekommer, och mamma tillhörde den generation där det blev vanligare att uppleva att föräldrarna separerar än att en av föräldrarna dör under uppväxten. För tidigare generationer var en förälders dödsfall långt vanligare än en separation. Och för senare generationer blev föräldrarnas separation långt vanligare än ett dödsfall. Detta är tydliga tecken på ett rikare och friare samhälle.
Källa: SCB.
Min mamma tillhörde den generation kvinnor som till skillnad från sina mödrar gick ut i arbetslivet, delvis tack vare den barnomsorg som byggdes ut på 1960-talet.
Mödraskap och karriär
I många länder, och tidigare i Sverige, får kvinnor ofta välja mellan barn eller karriär. I dagens Sverige har det blivit allt lättare för kvinnor att både få barn och göra karriär, enligt forskning från IFAU i Uppsala. Att vara mamma och ha jobb med hög lön går alltså allt bättre att kombinera.
Men för kvinnor födda på 1940-talet var det betydligt svårare att kombinera dessa saker. I mammas fall blev det väl därför först barn och sen karriär – hon blev bland annat kanslichef på riksdagen. Men det var på 1990-talet när både min storasyster och jag var utflugna. När vi var små arbetade hon som sekreterare på deltid på en liten byggfirma i Gävle.
Mamma jobbade hårt hela livet, men hann tack och lov att få vara pensionär i några år innan hon blev sjuk. Hon, som rökt hela sitt liv, slutade då plötsligt att röka; det enda som behövs är en stark vilja och envishet, sade hon. Och mamma hade sånt i massor – jag tror och hoppas att vi barn ärvde lite av hennes energi och envishet – så det gick utmärkt.
Men i somras, när läkarna sade att hon hade några veckor eller möjligen någon månad kvar, började hon röka igen – så jag köpte ofta med mig cigg i nån kiosk på Södermalm där hon bodde när jag hälsade på de sista veckorna.
Piggaste och friskaste
Liksom för många i hennes generation, de piggaste och friskaste pensionärerna som hittills har levt på jorden, enligt forskning vid Göteborgs universitet, präglades åren efter pensioneringen av resor, aktiviteter och regelbunden träning på Friskis & Svettis. Och av många uppskattade eftermiddagar och kvällar som barnvakt åt eller sällskap åt sex efterlängtade barnbarn som nu saknar sin farmor och mormor.
Så om din mamma är i livet: ta hand om henne idag, och alla andra dagar också …
Jag brukade alltid köpa blommor till mamma på Mors dag. I år vattnar jag de krukväxter jag ärvt av henne. Och kanske planterar jag en växt i trädgården till mammas minne. Och tänker på alla mödrar som är i livet – och vars smärtsamma förlossningar är en förutsättning för livet självt, och mänsklighetens framgångsrika fortlevnad, generation för generation.
Så om din mamma är i livet: ta hand om henne idag, och alla andra dagar också – köp en blomma eller ta en promenad med henne. Lyssna på vad hon har att berätta. En vacker dag är hon borta för alltid.
Henrik Höjer är Kvartals vetenskapsredaktör. Han är även historiker och författare.
