Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Per Brinkemo: Hederskultur under radarn

Foto: Darinka Mladenovic / Mostphotos
Av Per Brinkemo | 20 januari 2017
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
I korthet Stöd Kvartal
I korthet
  • För att effektivt kunna motverka hedersnormer är det nödvändigt att förstå deras grund.
  • Den gemensamma nämnaren för hedersrelaterat våld är varken sedvanligt patriarkalt förtryck, en viss social klass eller en specifik religion. Det gemensamma är i stället klansamhället.
  • Klansamhällen växer fram där staten är frånvarande eller upplevs som illegitim. De bygger på blodsband och på principen att varje individ tjänar kollektivets intressen. Kontroll av kvinnors sexualitet, och därmed av reproduktionen, är avgörande för klanens styrka.
  • Klansamhällets ideal skiljer sig radikalt från de principer som präglar demokratiska och liberala rättsstater, men är en ytterst vanlig samhällsform i världen.
  • Hederskultur lever ofta kvar inom en gruppering även sedan man migrerat till ett demokratiskt och starkt individualistiskt samhälle som Sverige. Det beror på att normer i allmänhet förändras långsamt, samtidigt som modern teknik gör det möjligt att hålla tät kontakt med ursprungslandet.
 

Mordet på Fadime Sahindal år 2002 blev startpunkten för en långdragen och infekterad debatt om hedersrelaterat förtryck i Sverige. Det var ett uppvaknande till en verklighet som få politiker, journalister eller forskare kände till. Genom åren har olika försök gjorts att förstå det till synes ofattbara. Men ännu saknas viktig kunskap om hederskulturens mekanismer, skriver författaren Per Brinkemo.

En socialsekreterare berättade om en flicka som sökt hjälp för problem i familjen. Flickan hävdade att hon var utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck och skulle giftas bort. Socialsekreteraren berättade att hon först inte kunde tro att flickans berättelse stämde.

Läs mer Visa mindre