Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Hederskultur – Långt mer än bara kvinnoförtryck

Amira Arafa är ett offer för klanrelaterat våld i Egypten. Foto: Mohamed Ali Eddin / TT
Av Per Brinkemo | 30 maj 2019
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Profil I korthet Lästid 11 min Skärmläsarvänlig
I korthet

/ Sverige och Jordanien brottas idag med likartade fenomen: attacker på polisstationer, domstolar och andra statliga institutioner, storbråk på lärosäten och gator, klanjustis och hedersbrott.

/ Heders- och kränkthetskulturen ingår i ett system som praktiseras i många länder, inte minst i Mellanöstern. Det bygger på att ingen enskild individ är en individ i västerländsk mening utan en oupplöslig del av ett gigantiskt kollektiv baserat på blodsband.

/ Eftersom Sverige tagit emot hundratusentals människor från kollektivistiska strukturer bör vi lära mer om vad klan innebär för att kunna förstå vad som händer i samhället.

/ När svenska åklagare och polis berättar om parallella domstolar är det ett tecken på att tilliten till staten är låg. 

/ Sverige har tagits på sängen av att det finns människor som saknar erfarenhet av en liberal, sekulär, demokratisk rättsstat. De svenska beslutsfattarnas agerande har varit naivt, menar Per Brinkemo.

Sverige och ett så avlägset land som Jordanien brottas med likartade fenomen: attacker på polisstationer, domstolar och andra statliga institutioner, storbråk på lärosäten och gator, klanjustis och hedersbrott. Vad har vi att lära av landet i Mellanöstern?

På många sjukhus runt om i Sverige finns numera en skylt där det står: ”Högst två anhöriga.” Vad är skälet till denna nya information – eller snarare – tillrättavisning? Under flera års tid har vi nåtts av nyheter om fenomen och konflikter som vi i Sverige tidigare inte har hört talas om. Som storkonflikter på lärosäten, inte bara mellan elever, utan även mellan tillrusande släktingar. Ekot berättade förra året att elever som börjat bråka med varandra snart kallar in familjemedlemmar till skolan.[1] ”Har man en mobiltelefon så går det på några minuter så har man ett gäng utanför skolan. Man har syskon som är äldre och det kan vara mycket äldre som kommer till skolan och talar om hur det ska gå till”, berättade Håkan Franck på polisens nationella utvecklingscenter. Patrick Gladh, rektor på Angeredsgymnasiet, beskrev en händelse då flera män tog sig i

Läs mer Visa mindre

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.