Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Prova Kvartal Total i en månad helt gratis!
Prova Kvartal Total i en månad helt gratis!
Kultur |

Gilla-kulturen korrumperar oss!

Ung kvinna kollar Instagram på mobilen. Isabell Höjman/TT

Sociala nätverk och kontakter blir allt viktigare. Samtidigt som privat och offentligt flyter samman, skriver Louise Brown. Hon förklarar att vi måste undvika sociala kokonger baserade på kollektivt gillande (och rädsla för ogillande). Något som kan leda till organisatorisk korruption.

Av Louise Brown | 15 april 2020
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Profil I korthet Lästid 8 min Skärmläsarvänlig
I korthet

Att hålla sig väl med rätt kontakter bildar vårt sociala kapital, som speglar det personliga varumärket och skapar förutsättningar för försörjning.

Konflikter uppstår när alla är på samma plats på nätet och det blir ett normaltillstånd. Vill man då undvika konflikt ligger självcensur nära.

Arbetsmarknadens förhållanden förändras när fler skaffar sitt levebröd som frilans eller engageras på projektbasis.

BRÅ pekar på elva mekanismer som driver tystnad i svenska organisationer, däribland lojalitet med en gärningsperson.

Vuxna i det sociala medielandskapet och de med osäkrare arbetsförhållanden behöver tänka mer än en gång när fingret flyger över gilla-knappen.

”Säg mig vem du umgås med, så ska jag säga dig vem du är”, lyder det gamla ordspråket. Enligt den brittiska tidningen The Guardian avgörs vd-löner i mångt och mycket av storleken på deras sociala nätverk1. Toppchefernas ersättningspaket i amerikanska och brittiska ledande bolag reflekterar status mer än kompetens. Ju fler välbetalda kontakter, desto större chans att själv nå löneligans högsta höjder.

Läs mer Visa mindre