Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Kultur |

Nätjättarna skärpte censuren efter Charlottesville

Efter kravallerna i Charlottesville 2017, där en nynazist körde in i en grupp motdemonstranter och dödade en kvinna, skärpte nätjättarna censuren av innehåll på internet. Foto: TT/AP/Ryan M. Kelly

Kravallerna i Charlottesville 2017 blev en vattendelare för teknikjättarna. En nynazist med sina sociala medier fyllda av Trumphögerns mem körde in i en grupp motdemonstranter, och en ung kvinna dog medan ett trettiotal skadades. Därefter skärpte nätjättarna censuren på sina plattformar, något som tidigare mest hade praktiserats mot våldsamma islamister. Kvartal kan här publicera ett utdrag ur Jonathan Lundbergs nya bok Från världskrig till nätkrig: Hundra år som formade internet, som behandlar det historiska förloppet.

Av Jonathan Lundberg | 5 november 2021
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Stöd KvartalLästid 8 minSkärmläsarvänlig
I korthet

Terrordådet i Charlottesville ger vatten på kvarnen åt dem som menar att företagen måste moderera bort mer hat och lögner från sina plattformar. Det var på Facebook som demonstrationen organiserades: ”Facebook tillåter inte hets mot folkgrupp eller hyllningar av terrorbrott eller hatbrott. Vi raderar alla inlägg som glorifierar det förskräckliga dådet i Charlottesville”, skriver Facebook i ett uttalande.

På The Daily Stormer publicerar en administratör en artikel med rubriken ”Kvinnan som dödades i bilolyckan var en fet, barnlös 32-årig slampa”. Det väcker våldsam kritik och ökar kraven på att teknikjättarna ska agera för att tysta hatsajten. Facebook förbjuder sina användare att länka till artikeln om de inte uttryckligen fördömer den. De börjar ta bort konton, grupper och evenemang som de kopplar till nynazister. Twitter har kallats för ”yttrandefrihetsfalangen i yttrandefrihetspartiet”.

Läs mer Visa mindre