- Det finns ett politiskt spänningsfält som kan förklara mycket av de invandringskritiska partiernas framväxt, EU:s splittring och svenska politkers vilsenhet.
- Den brittiska författaren David Goodhart härleder konfliktlinjen till två väljartyper. Han kallar dem Somewheres och Anywheres, någonstansare och varsomhelstare.
- Somewheres värdesätter trygghet, traditioner, hemort och nation. Anywheres föredrar globalisering, internationalism, modernitet och förändring.
- Svenska politiska partier i båda blocken har under några decennier rört sig från uttalade Somewheres till tydliga Anywheres.
- Sverigedemokraterna är numera det enda renodlade Somewhere-partiet i riksdagen. När de andra partierna försöker återta sina övergivna positioner har de svårt att bibehålla trovärdigheten.
Hur kunde politikerna missa att hälften av medborgarna inte var med på deras mångkulturella projekt? Och varför har de så svårt att övertyga när de säger att de lägger om kursen? Det finns en förklaring. Den hittas i den dimension av politiken som frågar: Känner du dig hemma någonstans eller varsomhelst?
Och med sommar och skönhet och skogsvindsackord
står min hembygd och hälsar mig glad,
var mig hälsad! – Men var är min faders gård,
det är tomt bakom lönnarnas rad.
Gustaf Fröding
Ich bin ein Berliner.
John F. Kennedy
”Trying to define a nation […] is a tricky exercise. You quickly become essentialist or random.”
Ja, det är svårt att sätta fingret på vad en nation är. För att inte tala om en nationell gemenskap. Likväl känner vi igen den när vi ser den. Man behöver inte åk