Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Från istid till värmedöd

Glaciärer. FOTO: Fredrik Sandberg / TT

Hur såg man på klimathotet för några decennier sedan? Det talades så sent som på 1990-talet om en hotande ny istid, men hur vanligt var det – och när slutade man med det? Kvartals Henrik Höjer har gått till läggen.

Lyssna på texten
Laddar ...
Följ Kvartals poddar: Apple | Spotify
Av Henrik Höjer | 7 december 2021
Henrik Höjer är Kvartals vetenskapsredaktör. Han är även historiker och författare.
Profil Inlästa texterLästid 7 min Skärmläsarvänlig
I korthet
”Framtidsdebatten har spårat ur. (–) Den optimism trots allt, som ursprungligen fanns, har ersatts av nattsvart pessimism. Nu är det ingen hejd på eländet.” Mänskligheten raglar mot den ”totala undergångens stup”.

Låter det bekant?

Detta skrevs dock för ett halvsekel sedan i boken Futurum exaktum (1971) av Tor Ragnar Gerholm, professor i kärnfysik och folkbildare. Han menade dock, helt i otakt med tidsandan, att pessimismen i världen till stora delar var obefogad.1

För runt 50 år sedan menade månglare i undergångsbranschen – och de var inte så fåtaliga – att mänskligheten stod inför sitt slut: överbefolkning, svältkatastrofer, kärnvapenkrig, sociala kriser, miljökatastrofer, växande gap mellan rika och fattiga, revolutioner, energikriser, annalkande istider – det var ingen hejd på allt elände som världen stod inför. Många befarade att välfärdssamhällets glimt av välstånd var en kort parentes som nu skulle försvinna.

Läs mer Visa mindre