Forskarvärldens ointresse för de ökande lässvårigheterna
Runt 13 procent av den vuxna befolkningen har mycket svag läs- och skrivförmåga. Foto: Mona Sandberg / TT
Allt fler vuxna kan inte läsa och skriva på svenska. Det finns runt 800 000 personer med mycket svag läs- och skrivförmåga – men inte mycket till forskning i frågan.
För 200 år sedan kunde bara drygt tio procent av världens vuxna befolkning (äldre än 15 år) läsa och skriva. Idag är siffrorna snudd på omvända: runt 14 procent av den vuxna befolkningen kan inte läsa och skriva. Betydelsen av denna globala läskunnighetsrevolution under framför allt 1900-talet kan knappast överskattas. Den som kan läsa och skriva är långt mer kunnig, empatisk och källkritisk än den illitterate, som är utlämnad till fördomar, vidskepelse och okunnighet.
Frågan om läskunnigheten i dagens Sverige har aktualiserats av socionomen Gulistan Kavak i boken Analfabetism. Det osynliga funktionshindret (Lava förlag 2022). Där berättar hon om sitt liv med sina ej läskunniga föräldrar och om detta av allt att döma växande problem i Sverige. I boken intervjuar hon 13 personer med erfarenhet av analfabetism. Nästan alla har utländsk bakgrund.
För 200 år sedan kunde bara drygt tio procent av världens vuxna befolkning (äldre än 15 år) läsa och skriva. Idag är siffrorna snudd på omvända: runt 14 procent av den vuxna befolkningen kan inte läsa och skriva. Betydelsen av denna globala läskunnighetsrevolution under framför allt 1900-talet kan knappast överskattas. Den som kan läsa och skriva är långt mer kunnig, empatisk och källkritisk än den illitterate, som är utlämnad till fördomar, vidskepelse och okunnighet.
Frågan om läskunnigheten i dagens Sverige har aktualiserats av socionomen Gulistan Kavak i boken Analfabetism. Det osynliga funktionshindret (Lava förlag 2022). Där berättar hon om sitt liv med sina ej läskunniga föräldrar och om detta av allt att döma växande problem i Sverige. I boken intervjuar hon 13 personer med erfarenhet av analfabetism. Nästan alla har utländsk bakgrund.
Den kunskap som finns om omfattningen härrör från SCB, som har siffror från PIAAC-undersökningen. Där analyseras den vuxna befolkningens kunskapsnivåer i bland annat läsning. De som är på nivå 1 eller lägre har inte nått basnivån (2) för att ha tillräckliga läsfärdigheter i svenska språket för att klara sig bra i samhälls- och arbetslivet. År 2011/2012 var andelen av den svenska befolkningen i åldern 16–65 år som låg på nivå 1 eller lägre i läsfärdigheter 13 procent. Detta motsvarar ungefär 780 000 personer i åldern 16 till 65 år. Det handlar om framför allt lågutbildade och/eller utrikesfödda personer.
I Sverige var även klyftan mellan infödda och invandrare som allra störst.
Dessa siffror är alltså relativt gamla, men förra våren varnade forskare (Dagens Nyheter, 3/5 2022) för att andelen med mycket svaga skriv- och läskunskaper sannolikt kommer att öka. De påpekade att tidigare undersökningar visat att Sverige är ett av ”de länder som uppvisade störst skillnader mellan olika grupper i befolkningen och som hade de högsta andelarna deltagare med svaga färdigheter”. Andelen utrikes födda var en viktig faktor. Forskarna befarade därför att andelen med svag läs- och skrivförmåga kommer att växa. En anledning är den kraftiga ökningen av utrikes födda.
Faktum är att Sveriges inrikes födda befolkning presterade långt över snittet för de drygt 20 deltagande OECD-länderna i den senaste PIAAC-undersökningen 2012 (289 poäng, jämfört med snittet på 276 poäng), medan utrikes födda i Sverige presterade betydligt lägre än snittet för utrikes födda i de deltagande länderna (235 poäng, jämfört med snittet på 247 poäng).1
Källa: ”SCB: Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter” Tema utbildning, rapport 2013:2
I Sverige var även klyftan mellan infödda och invandrare som allra störst. Inget annat undersökt land uppvisade så stora skillnader (över 50 poäng i läsfärdigheter) mellan inrikes och utrikes födda. I Sverige finns dessutom ovanligt många utrikes födda, bland den största andelen av de undersökta länderna.
En av mänsklighetens viktigaste uppfinningar
Antropologen Joseph Henrich har i sin uppslagsrika bok The weirdest people in the world. How the west became psychologically peculiar and particularly prosperous (Penguin Random House 2021) argumenterat för att läskunnighet är en av mänsklighetens viktigaste uppfinningar. Läskunnighet påverkar hjärnans förmåga till bland annat abstrakt tänkande och minne. Ett samhälle där 95 procent av alla vuxna kan läsa har i snitt tjockare hjärnbalk – som förbinder höger och vänster hjärnhalva – än i ett samhälle där 5 procent av de vuxna kan läsa. Läsförmåga är alltså ett exempel på den kulturella evolution som tog fart i Nordvästeuropa efter medeltiden, då boktryckarkonsten gjorde att böcker började spridas till allt större grupper.2
Hjärnforskaren Martin Ingvar bekräftar rönen om hjärnans långsiktiga förändringar av läskunnighet; hjärnans organisation påverkas av att tidigt etablera verktygen för abstrakt tänkande. Illitterata personer är dåliga på att lösa svåra problem eller förmedla kunskaper till nästa generation, konstaterar han.
Läskunniga kvinnor får färre men friskare barn…
Redan för flera hundra år sedan kunde uppåt hälften av den vuxna befolkningen i framför allt protestantiska områden läsa och skriva hjälpligt. Inom protestantismen betonades mötet mellan individen och Gud. Detta innebär att man måste kunna läsa Bibeln själv. Denna princip – sola scriptura – medförde att allmogen började undervisas i läsning samtidigt som bibeln började översättas från latin till folkspråken efter reformationen. I Sverige fick vi till exempel Gustav Vasas bibel på svenska år 1526 (Nya testamentet) och år 1541 (Gamla testamentet).
Principen om sola scriptura medförde även att kvinnor i Nordvästeuropa började lära sig läsa redan under tidigmodern tid. Och långt senare har man kunnat notera att områden i Afrika och Asien där det förekom protestantisk mission är analfabetism lägre – även bland flickor. Detta till skillnad mot områden som präglades av katolsk mission. Och vi vet numera att läskunniga kvinnor får färre men friskare barn, som dessutom blir såväl intelligentare som rikare som vuxna, jämfört med barn till jämförbara men ej läskunniga kvinnor.3
Läsning – en väg till kunskap, underhållning och upplysning. Målning från slutet av 1800-talet. Foto: Georges Croegaert /TT
Men, i Skolverkets kunskapsöversiktGrundläggande litteracitet från 2016 konstateras nu att ”allt fler vuxna med svenska som andraspråk saknar grundläggande kunskaper och färdigheter i att läsa och skriva”. Detta är något mycket anmärkningsvärt, då Sverige inte är vilket land som helst i detta sammanhang. Redan för 200 år sedan var hisnande 75 procent av den vuxna befolkningen läs- och skrivkunnig – Sverige låg skyhögt över den dåvarande globala siffran på 12 procent.
Att ha många läskunniga vuxna är alltså en synnerligen angelägen fråga för ett fungerande samhälle. Den senaste stora studien är som sagt över tio år gammal. I skrivande stund genomförs en ny PIAAC-undersökning som kommer att publiceras tidigast hösten 2024. Men under tiden: vad vet vi mer om de 800 000 vuxna med nedsatta läs- och skrivfärdigheter? Hur snabbt ökar gruppen? Vilka bakgrundsfaktorer är viktigast för att förstå frågan? Hur ska denna grupp snabbast bli skriv- och läskunnig på en fungerande nivå på svenska så att fler kan ta sig in på den kvalificerade svenska arbetsmarknaden?
Det saknas inte frågor att borra i och stenar att vända på.
Men – det är skralt med forskning i dessa relevanta frågor. Mycket skralt, till och med.
Mer forskning?
Vetenskapsrådet har gjort en sökning åt Kvartal i den nationella databasen Swecris, där data från elva statliga och privata forskningsfinansiärer är samlade. De fick inga träffar på ”analfabetism”, ”läs- och skrivkunnighet” eller ”läs- och skrivsvårigheter”, meddelar Sofia Günther, som är pressansvarig hos Vetenskapsrådet.
Forskningsfinansiären Riksbankens jubileumsfond, som stödjer främst humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, hittade bara ett enda, nästan 20 år gammalt forskningsprojekt i sin databas på Kvartals förfrågan. Det är ett forskningsprojekt i pedagogik av Monica Rosén, där hon konstaterade att läsförmågan hos 9-10-åringar i Sverige hade sjunkit mellan åren 1971 och 2001.
Hos Expertsvar – ett nätverk av forskningskommunikatörer som organiseras av Vetenskapsrådet – fick jag ett svar, med en länk till Skolverket.
Gulistan Kavak avslutar sin bok om analfabetism med orden: ”Det finns idag inte många studier eller tillräckligt med forskning kring detta ämne. Jag menar att det nu är ett så pass stort fenomen att det skulle behöva utforskas mer.”
Jag kontaktar professor Jan-Erik Gustafsson, seniorforskare vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet och ledamot i Svenska expertgruppen för PIAAC. Han är en av forskarna som varnade i Dagens Nyheter förra året, och frågar hur han ser på saken idag.
– Vi ser fram emot kommande studie, även om man kan befara en försämring vad gäller läs- och skrivförmågorna, säger han.
Även han delar bilden av att det vetenskapliga intresset för frågan är svagt.
Kvartal använder cookies för att förbättra webbplatsen, mäta trafik samt tillhandahålla personanpassad marknadsföring.
Genom att välja “Tillåt cookies” accepterar du vår användning av cookies och samtycker till att denna information kan komma att delas med tredje part. Om du väljer ”Acceptera nödvändiga” använder vi endast de cookies som är nödvändiga för webbplatsens funktion. Läs vår cookiepolicy här.
Insamlingsstiftelsen Kvartal använder sig av cookies och liknande tekniker för att hålla vår webbplats tillförlitlig och säker, för att mäta trafik och prestanda, tillhandahålla personanpassad annonsering samt för att utveckla och förbättra vår webbplats.
För mer information och för att anpassa dina val kan du klicka på ”Hantera cookies” Du kan alltid ändra dina inställningar och dra tillbaka eventuella samtycken genom att klicka på ”Hantera cookies” längst ned på sidan.
Om du vill veta mer om cookies och varför vi använder dem kan du besöka sidan med vår cookiepolicy när som helst och om du vill ha fördjupad information om hur vi behandlar dina personuppgifter kan du besöka sidan med vår personuppgiftspolicy.
Cookies och liknande tekniker som gör att webbplatsen/appen fungerar säkert och korrekt. Webbplatsen/appen kan inte fungera ordentligt utan dessa. Exempel på nödvändiga cookies/tekniker är sådana som används för att utföra åtgärder som du har begärt, exempelvis inställning av dina personliga preferenser, inloggning eller när du ska fylla i ett formulär. Vi använder även vissa nödvändiga tredjepartsfunktioner som kan innebära behandling av din IP-adress, t ex i samband med att vi bäddar in grafik.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
cookielawinfo-checkbox-advertisement
1 year
Denna cookie, som anges av GDPR Cookie Consent-plugin (cookie-hanteraren), används för att registrera användarens samtycke för cookies i kategorin "Annons".
cookielawinfo-checkbox-analytics
11 months
Denna cookie används av GDPR Cookie Consent-plugin.Cookien används för att lagra användarens samtycke för cookies i kategorin "Cookies för analys, prestanda och
utveckling".
cookielawinfo-checkbox-functional
11 months
Cookien sätts av GDPR-cookie-samtycke för att registrera användarens samtycke för cookies i kategorin "Funktionella cookies/tekniker".
cookielawinfo-checkbox-necessary
11 months
Denna cookie ställs in av GDPR Cookie Consent-plugin.Cookies används för att lagra användarens samtycke för cookies i kategorin "Nödvändiga cookies och övriga tekniker".
cookielawinfo-checkbox-others
11 months
Denna cookie ställs in av GDPR Cookie Consent-plugin.Cookien används för att lagra användarens samtycke för cookies i kategorin "Övrigt".
cookielawinfo-checkbox-performance
11 months
Denna cookie ställs in av GDPR Cookie Consent-plugin.Cookien används för att lagra användarens samtycke för cookies i kategorin "Cookies för analys, prestanda och utveckling".
CookieLawInfoConsent
1 year
Registrerar knappstatus för kategorier och status för CCPA (cookie-hanteraren).Det kompletterar primära cookien för denna funktion.
viewed_cookie_policy
11 months
Cookien ställs in av GDPR Cookie Consent-plugin och används för att lagra om användaren har samtyckt till användningen av cookies eller inte.Den lagrar inga personuppgifter.
Cookies och tekniker som gör att det går att tillhandahålla utökade funktioner och individuella inställningar på webbplatsen/appen. De kan placeras ut av oss eller av en tredjepartsleverantör vars tjänster vi har lagt till på vår webbplats/app. Om du inte tillåter dessa cookies/tekniker kan det hända att vissa delar av webbplatsen/appen inte fungerar optimalt.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
pll_language
1 year
pll _language-cookien används av Polylang för att komma ihåg det språk som valts av användaren när den återvänder till webbplatsen, och även för att få språkinformationen när den inte är tillgänglig på annat sätt.
Marknadsföringscookies används för att ge besökarna relevanta annonser och marknadsföringskampanjer. Dessa cookies spårar besökare över webbplatser och samlar in information för att tillhandahålla anpassade annonser.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
VISITOR_INFO1_LIVE
5 months 27 days
En cookie som används av YouTube för att mäta bandbredd. Bandbredden i sin tur avgör om användaren får det nya eller gamla spelargränssnittet.
YSC
session
YSC-cookien används av Youtube för att spåra visningar av inbäddade Youtube-videor.
Cookies och tekniker som används för att visa innehåll från andra medier, och för att möjliggöra vissa funktioner som tillhandahålls av externa samarbetspartners, i s yfte att stärka vårt berättande och vår journalistik. Exempel på detta kan vara innehåll från sociala medier, ljud- eller videospelare. När vi visar innehåll från andra medier och samarbetspartners kan leverantören av det aktuella mediet samla in vissa data om dig, t ex IP-adress, information om din enhet och vilken sida du har besökt, och använda för ändamål som vi inte kontrollerar.
Cookies och tekniker som används för att ta fram statistik över besök på webbplatsen/appen och information om hur webbplatsen/appen används. Med hjälp av denna information kan vi optimera navigering och innehåll, utveckla våra tjänster och förbättra upplevelsen för dig som användare. Vi använder bl.a. realtidsverktyg för att kunna avgöra vilka nyheter som ska publiceras vid vilken tidpunkt. Andra verktyg, t.ex. Google Analytics, används för att följa och analysera läsandet över tid.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
_ga
2 years
_ga-cookien används av Google Analytics för att beräkna besöks-, sessions- och kampanjdata. Den används också till att hålla koll på webbplatsanvändningen.Cookien lagrar information anonymt och tilldelas ett slumpmässigt genererat nummer för att känna igen unika besökare.
_ga_G3ZE4N19S6
2 years
Denna cookie används av Google Analytics.
_gat_UA-123515409-1
1 minute
En variant av _gat-cookien som används av Google Analytics och Google Tag Manager för att tillåta webbplatsägare att spåra besökarnas beteende och mäta webbplatsens prestanda. Namnets ändelse (UA- ...) innehåller det unika identitetsnumret för kontot eller webbplatsen.
_gid
1 day
_gid-cookien används av Google Analytics och lagrar information om hur besökare använder en webbplats, samtidigt som den används för att skapa en analysrapport över webbplatsens prestanda.En del av de uppgifter som samlas in inkluderar antalet besökare, deras källa och de sidor de besöker anonymt.
CONSENT
2 years
YouTube använder denna cookie för att registrera anonym statistik för inbäddade youtube-videor.