Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Forskarvärldens ointresse för de ökande lässvårigheterna

Runt 13 procent av den vuxna befolkningen har mycket svag läs- och skrivförmåga. Foto: Mona Sandberg / TT

Allt fler vuxna kan inte läsa och skriva på svenska. Det finns runt 800 000 personer med mycket svag läs- och skrivförmåga – men inte mycket till forskning i frågan.

Lyssna på texten
Laddar ...
Följ Kvartals poddar: Apple | Spotify
Av Henrik Höjer | 6 februari 2023
Henrik Höjer är Kvartals vetenskapsredaktör. Han är även historiker och författare.
Lästid 6 min
I korthet

För 200 år sedan kunde bara drygt tio procent av världens vuxna befolkning (äldre än 15 år) läsa och skriva. Idag är siffrorna snudd på omvända: runt 14 procent av den vuxna befolkningen kan inte läsa och skriva. Betydelsen av denna globala läskunnighetsrevolution under framför allt 1900-talet kan knappast överskattas. Den som kan läsa och skriva är långt mer kunnig, empatisk och källkritisk än den illitterate, som är utlämnad till fördomar, vidskepelse och okunnighet.

Frågan om läskunnigheten i dagens Sverige har aktualiserats av socionomen Gulistan Kavak i boken Analfabetism. Det osynliga funktionshindret (Lava förlag 2022). Där berättar hon om sitt liv med sina ej läskunniga föräldrar och om detta av allt att döma växande problem i Sverige. I boken intervjuar hon 13 personer med erfarenhet av analfabetism. Nästan alla har utländsk bakgrund.

Lyssna på texten
Laddar ...
Följ Kvartals poddar: Apple | Spotify
Av Henrik Höjer | 6 februari 2023
Henrik Höjer är Kvartals vetenskapsredaktör. Han är även historiker och författare.
Profil Inlästa texterLästid 6 min Skärmläsarvänlig
I korthet
För 200 år sedan kunde bara drygt tio procent av världens vuxna befolkning (äldre än 15 år) läsa och skriva. Idag är siffrorna snudd på omvända: runt 14 procent av den vuxna befolkningen kan inte läsa och skriva. Betydelsen av denna globala läskunnighetsrevolution under framför allt 1900-talet kan knappast överskattas. Den som kan läsa och skriva är långt mer kunnig, empatisk och källkritisk än den illitterate, som är utlämnad till fördomar, vidskepelse och okunnighet.

Frågan om läskunnigheten i dagens Sverige har aktualiserats av socionomen Gulistan Kavak i boken Analfabetism. Det osynliga funktionshindret (Lava förlag 2022). Där berättar hon om sitt liv med sina ej läskunniga föräldrar och om detta av allt att döma växande problem i Sverige. I boken intervjuar hon 13 personer med erfarenhet av analfabetism. Nästan alla har utländsk bakgrund.

Läs mer Visa mindre

 
Redan prenumerant?
Prova Kvartal Total!
49 kr första månaden
Därefter 99 kr i månaden utan bindningstid.
Eller vill du bara läsa denna artikel?