REPLIK. I två artiklar, publicerade den 16 juni och den 17  juni, har forskare framfört kritik mot att studieförbundet Ibn Rushd använt stora summor skattemedel för verksamhet som sannolikt bidrar till polarisering av samhället. Nu svarar Maria Graner, generalsekreterare för Folkbildningsrådet.

LÄS replik på denna text.

Ibn Rushd fyller en viktig funktion i samhället, bland annat genom att de når ut till marginaliserade grupper som andra aktörer inom folkbildningen har svårt att nå. Det kan Folkbildningsrådet konstatera efter omfattande granskningar av studieförbundet.

I två artiklar i Kvartal kritiserar forskarna Aje Carlbom, Magnus Ranstorp och Peder Hyllengren stödet till studieförbundet.

Ibn Rushd är ett av tio studieförbund som får statsbidrag genom Folkbildningsrådet. På senare år har studieförbundets värdegrund ifrågasatts, och Folkbildningsrådet gav därför professor Erik Amnå i uppdrag att undersöka Ibn Rushds verksamhet.

Amnås slutsatser handlar om Ibn Rushd som en betydelsefull aktör som bidrar till att målen med folkbildningen uppfylls. Men de handlar också om idémässiga svagheter och direkta felsteg som är problematiska utifrån folkbildningsanslagets syften och villkor.

Tar kritiken på allvar

Vår bedömning är att Ibn Rushd tar den här kritiken på stort allvar och att de vill fortsätta utvecklas som studieförbund. De har på uppdrag av Folkbildningsrådet tagit fram en åtgärdsplan, och vi kommer fortsätta att följa studieförbundets arbete för att komma tillrätta med problemen.

Ibn Rushd är ett av de minsta studieförbunden. Totalt når de varje år 13 000 människor genom studiecirklar, föreläsningar, utställningar, bokmässor och kurser i först och främst kultur och livsåskådning. Verksamheten bedriver Ibn Rushd precis som de andra studieförbunden i nära samverkan med andra föreningar.

Vi har genom Erik Amnås granskning fått en fördjupad bild av Ibn Rushds verksamhet i Sverige, och en djupare kunskap om de organisationer som studieförbundet samarbetar med. Flera kritiker, bland andra Aje Carlbom och Magnus Ranstorp, har bidragit med viktiga perspektiv som finns återgivna i rapporten. Det är inte en svartvit bild som framträder, det finns saker som Ibn Rushd behöver förändra och det finns unika verksamheter som utvecklar och stärker vårt samhälle.

Vi kommer aldrig att ”okritiskt försvara” eller ”lättvindigt acceptera” om statsbidraget används felaktigt eller går till spridning av odemokratiska idéer.

Folkbildningsrådets uppdrag är att utifrån statens syften med stödet till folkbildningen formulera ramverk och villkor för statsbidragen till studieförbund och folkhögskolor. Målet är en fri och självständig folkbildning som svarar mot individens och samhällets behov.

Enligt Folkbildningsrådets statsbidragsvillkor ska studieförbund vara demokratiskt styrda organisationer som förmedlar och förankrar respekt för de mänskliga rättigheterna och för grundläggande demokratiska värderingar. De får inte bedriva eller främja antidemokratisk verksamhet.

Folkbildning en arena där demokrati förvaltas

Vi kommer aldrig att ”okritiskt försvara” eller ”lättvindigt acceptera” om statsbidraget används felaktigt eller går till spridning av odemokratiska idéer. Det var därför vi anlitade Erik Amnå för att granska Ibn Rushd, och det är därför vi skapar ramverk och följer upp verksamheten vid landets studieförbund och folkhögskolor. Vår bedömning är att Ibn Rushds verksamhet sammantaget bidrar till statens syften med statsbidraget och uppfyller gällande statsbidragsvillkor, liksom att studieförbundet har vidtagit nödvändiga åtgärder för att förhindra framtida felsteg.

Vi delar Erik Amnås bedömning att folkbildningen måste ha en särskild frihetsgrad. Folkbildningen är en arena där demokratin både förvaltas och utvecklas. Det innebär bland annat att ge utrymme för debatt och diskussion, studieförbunden har som arrangörer ett ansvar att säkerställa att olika åsikter får komma till tals.