Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Samhälle |

Fem råd till Hassan

Mustafa Panshiri kom till Sverige från Afghanistan när han var 11 år. Han är utbildad polis men sade upp sig i samband med flyktingvågen 2015 och har sedan dess rest runt i landet för att föreläsa för nyanlända ungdomar om integration och det svenska samhället. FOTO: STOKSTAD VILHELM/Aftonbladet/TT

Nu när svensk integration är på allas läppar ger Mustafa Panshiri, integrationsföreläsare och före detta polis, fem råd till unga killar bosatta i så kallade utsatta områden. Råden är riktade till unga män då hans erfarenheter är just den uppväxande mannens, men även tjejer kan ha nytta av dem. Råden bygger på hans egna erfarenheter. Tyvärr kommunicerades de aldrig under min uppväxt i Sverige, skriver Mustafa Panshiri, som är född i Afghanistan.

Av Mustafa Panshiri | 4 november 2020
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Lyssna på textenStöd Kvartal
I korthet
Dessa förslag ska inte tolkas som att jag menar att de är den enda lösningen på integrationsproblemen. Däremot har jag genom erfarenhet lärt mig olika strategier som ledde till en rätt lyckad integrationsprocess. Strategins framgång bottnar i en anpassning till svenska normer och svensk kultur, och kommer nog att kännas igen av många med utländsk bakgrund som vandrat längs en liknande väg som jag.

Dessutom hoppas jag att denna text också kan öka förståelsen hos infödda svenskar för den socialiseringsprocess, som de har fått med modersmjölken, men som utlandsfödda ömsom frivilligt, ömsom av nödvändighet, får genomgå för att bli accepterade i sitt nya hemland.

1. Behärska det svenska språket

Under 1930-talet växte sig nationalismen allt starkare i Sverige. För dåtidens svenska judar innebar detta motstridiga känslor kring identitet och lojalitet. Skulle de bli tvungna att välja mellan den judiska och den svenska identiteten? Föreställningen var inte obefogad, då antisemiter från såväl höger som vänster fordrade en total assimilation hos judarna. Då utvecklade den svensk-judiske historikern och författaren Hugo Valentin (1888-1963) ett förhållningssätt som han sökte fånga i begreppet ”den dubbla förbundenheten”. Valentin menade att judarna inte alls behövde göra avkall på judisk identitet och särart. Tvärtom kunde de behålla de senare och samtidigt tillgodogöra sig det svenska majoritetssamhällets kultur, seder och bruk.

Läs mer Visa mindre