Wilhelm Agrell, professor emeritus i underrättelseanalys, Lunds universitet:
1. Varför går Rysslands krig så dåligt?
Den huvudsakliga orsaken förefaller vara överskattning av den egna förmågan men framför allt underskattning av motståndarens motståndskraft, framför allt att den ukrainska statsledningen inte kollapsade eller flydde. Mycket av det vi bevittnat är klassiska upprepningar ur krigshistorien, att den på pappret starkaste inte alltid är överlägsen, därför att så många andra faktorer inverkar och ofta är utslagsgivande.
Den inledande ryska framstöten har här likheter med den motsvarande anfallsvågen mot Finland efter 30 november 1939, då sovjetarmén väntade sig en promenadseger och sedan låstes fast i förlustbringande strider mot en av omvärlden uträknad motståndare.
Om man förutsätter den analogin avtecknar sig dock ett dystert scenario där den ryska ångvälten tar sats, struntar i egna och civila förluster och krossar motståndarens förband. Mycket hänger nu som då på vad omvärlden gör/inte gör. Solidaritetsparoller och applåder ekar lätt tomt om de inte följs upp med handling.
2. Hur ser du på risken för att kärnvapen används? Var och hur?
Tyvärr relativt stor risk mot bakgrund av att alla säkerhetspolitiska tabun brutits och Ryssland leds av en person som tappat verklighetsförankringen. En kärnvapeninsats skulle kunna riktas mot ett objekt som sedan pekas ut som en Nato-inblandning eller som ett ”bevis” på ukrainska kärnvapenambitioner.
3. Hur stort är stödet för Putin i Ryssland, och är någon förändring på gång?
Det är förmodligen fortfarande relativt stort, givet att stora delar av den ryska befolkningen är ”marinerad” i desinformation som nått stalinistiska höjder. Sanktionerna kan på sikt erodera stödet, men också få motsatt effekt. Jag tror då mer på den demoralisering som en ström av stupade oundvikligen ger upphov till.
Den avgörande faktorn är förmodligen hur Finland ställer sig.
Inte ens Nazityskland klarade av att skärma av civilbefolkningen från vetskapen om de enorma förlusterna på östfronten, och Sovjetunionen undergrävdes av de fortlöpande förlusterna under Afghanistankriget, vars totalsiffra ganska snabbt kommer att passeras i det nu pågående kriget.
4. Vilken är din bedömning om den militära utvecklingen de närmsta dagarna?
Ångvälten rullar på, hänsynen till civila förluster försvinner och stadskärnorna utsätts för urskillningslös bekämpning. Låg moral bland delar av de ryska förbanden, liksom ankomsten av västlig vapenhjälp till själva stridszonen kan bromsa utvecklingen, men det behövs sannolikt en ny yttre faktor för att bryta krigsförloppet.
5. Vad skulle en eventuell svensk ansökan om Natomedlemskap i nuläget innebära säkerhetsmässigt? Tror du att detta kommer att ske?
På ett sätt förvånande lite. Sverige är nu en de facto-medlem i ett gemensamt västligt militärt agerande på ett sätt som var otänkbart för bara någon vecka sedan. Den främsta invändningen mot svenskt Nato-medlemskap, att det skulle innebära ett element av osäkerhet i närområdet, framstår som lika passerat i och med att Ryssland redan skruvat upp hotretoriken på max. Vad ska man hota med när man redan skramlat med kärnvapnen?
Den avgörande faktorn är förmodligen hur Finland ställer sig. Här har skett en total omsvängning i opinionen från nej till ja. Om Finland tar upp konsultationer med Sverige i denna fråga bedömer jag att Sverige skulle följa efter, eller snarare att man skulle agera tillsammans.
Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet och specialist på Ryssland:
1. Varför går Rysslands krig så dåligt?
Detta är bara i början. Det handlar om undermålig underrättelsetjänst. Men till sist når man krigsmålen – ryska förluster är man van att ta. Och regimen anser att det är USA som anfaller, så det är ett försvarskrig: Idag den 3 mars jämställde Sergej Lavrov USA med Napoleon 1812 och Adolf Hitler 1941! Man måste kriga till total seger.
2. Hur ser du på risken för att kärnvapen används? Var och hur?
Risken finns men i övrigt vill jag inte spekulera.
3. Hur stort är stödet för Putin i Ryssland, och är någon förändring på gång?
Att fråga om stöd i en diktatur är tämligen futilt. Vi vet att de som stöder Aleksej Navalnyj inte stöder Vladimir Putin, men de är maktlösa.
4. Vilken är din bedömning om den militära utvecklingen de närmsta dagarna?
Gradvis nermalande av ukrainska städer. Ödeläggelsen av Groznyj i Tjetjenien på 1990-talet är exemplet. Transnistrien står på tur efter Ukrainas kapitulation, men vi vet inte hur lång tid det kommer att ta.
5. Vad skulle en eventuell svensk ansökan om Natomedlemskap i nuläget innebära säkerhetsmässigt? Tror du att detta kommer att ske?
Det är så dags att ställa den frågan nu: det är försent!
Peter Mattsson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan
1. Varför går Rysslands krig så dåligt?
Svaret blir hypotetiskt eftersom så mycket information saknas för att ge ett säkert svar. De flesta kommentarer jag tagit del av pekar på underskattning av motståndarens förmåga och en överskattning av egen förmåga som den enkla förklaringen. Vill man utveckla ett mer kritiskt perspektiv så utmärks den så kallade ”speciella fredsframtvingande operationen” av en brist på militär kompetens och militär förankring. Så det hypotetiska svaret skulle då vara att det är en politiskt planerad och styrd operation med ett bristfälligt professionellt militärt stöd.
En än mer vågad hypotes skulle kunna vara att det vi har sett av bristande militär logik är en rysk vilseledningsoperationen för att binda de motståndarstyrkor som man har som mål att neutralisera. Rysk vilseledning kan vara medveten och omedveten respektive dold eller öppen. Vad av detta som kan tänkas vara mest rimligt eller sannolikt, eller om det finns helt andra fruktbara förklaringar, får senare analyser och diskussioner utvisa.
2. Hur ser du på risken för att kärnvapen används? Var och hur?
Ryssland har onekligen nukleär förmåga, som innefattar en stor mängd taktiska och strategiska kärnvapen. Det finns också en stor mängd plattformar för dessa kärnvapen. Ryssland övar sina strategiska kärnvapenstyrkor årligen och att dessa förmågor demonstrerades under den senaste övningen ”Grom” som skedde för knappt två veckor sedan (den 19-20 februari). Frågan är sedan om det finns en politisk vilja att använda kärnvapen och det kan jag inte svara på, men hot om att åstadkomma ”ofattbar förintelse” för sina motståndare förekommer i den ryska retoriken på högsta politiska nivå.
Ryssland kan vinna den taktiska striden men har redan förlorat kriget.
Sedan återstår ett lämpligt tillfälle att nyttja kärnvapen och i rysk militärdoktrin är angrepp med kärnvapen eller att Ryssland utsätts för existentiella hot tillräckliga skäl för att eventuellt använda kärnvapen. Vill inte spekulera över dess användning och dess konsekvenser utan jag hoppas att vi inte ställs inför ett sådant hot eller situation.
3. Hur stort är stödet för Putin i Ryssland, och är någon förändring på gång?
Saknar underlag för att bedöma detta. Men en gissning är att det blir lägre och lägre.
4. Vilken är din bedömning om den militära utvecklingen de närmsta dagarna?
Min hypotes är att Ryssland nu har professionella militärer som leder detta krig och att det sker på ett traditionellt ryskt sätt med stor eldkraft med kombinerade vapen och gemensamma operationer som åstadkommer mycket stor förstörelse och höga förlustsiffror hos motståndaren. Om Ryssland undviker duellstrider på låg taktisk och stridsteknisk nivå och i stället litar på sin eldkraft på operativtaktisk och operativstrategisk nivå kommer de att nå framgång. Men hur det ser ut på sikt och vilken slutläge detta ska leda till känns mycket osäkert.
Ryssland kan vinna den taktiska striden men har redan förlorat kriget.
5. Vad skulle en eventuell svensk ansökan om Natomedlemskap i nuläget innebära säkerhetsmässigt? Tror du att detta kommer att ske?
Saknar tid för att analysera detta på djupet. Men det jag kan säga är att det finns uppenbara fördelar men också nackdelar. I nuvarande säkerhetsläge krävs det eftertanke för att ta ett så viktigt beslut.
Henrik Höjer är Kvartals vetenskapsredaktör. Han är även historiker och författare.
