Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Prova Kvartal Total! Första månaden gratis.
Prova Kvartal Total! Första månaden gratis.
Politik |

Fem frågor om kriget i Europa

Ukrainsk soldat i Kiev den 3 mars 2022. FOTO: Efrem Lukatsky /TT

Kvartal har frågat forskarna Wilhelm Agrell, Kristian Gerner och Peter Mattsson om situationen i Ukraina och om risken för kärnvapenkrig.

Av Henrik Höjer | 3 mars 2022
Henrik Höjer är Kvartals vetenskapsredaktör. Han är även historiker och författare.
ProfilLästid 7 min Skärmläsarvänlig
I korthet

Wilhelm Agrell, professor emeritus i underrättelseanalys, Lunds universitet:

1. Varför går Rysslands krig så dåligt?

Den huvudsakliga orsaken förefaller vara överskattning av den egna förmågan men framför allt underskattning av motståndarens motståndskraft, framför allt att den ukrainska statsledningen inte kollapsade eller flydde. Mycket av det vi bevittnat är klassiska upprepningar ur krigshistorien, att den på pappret starkaste inte alltid är överlägsen, därför att så många andra faktorer inverkar och ofta är utslagsgivande.

Den inledande ryska framstöten har här likheter med den motsvarande anfallsvågen mot Finland efter 30 november 1939, då sovjetarmén väntade sig en promenadseger och sedan låstes fast i förlustbringande strider mot en av omvärlden uträknad motståndare.

Om man förutsätter den analogin avtecknar sig dock ett dystert scenario där den ryska ångvälten tar sats, struntar i egna och civila förluster och krossar motståndarens förband. Mycket hänger nu som då på vad omvärlden gör/inte gör. Solidaritetsparoller och applåder ekar lätt tomt om de inte följs upp med handling.

Läs mer Visa mindre