Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Krönika |

Fantasilöshetens förbannelse

Illustration: Hans von Corswant.

Fantasi hyllas ibland som någon snarast hippieliknande egenskap. Men en väl utvecklad föreställningsförmåga är mycket viktig – för såväl intelligens som empati.

Lyssna på texten
Laddar ...
Följ Kvartals poddar: Apple | Spotify
Av Henrik Höjer | 15 januari 2023
Henrik Höjer är Kvartals vetenskapsredaktör. Han är även historiker och författare.
Lästid 5 min
I korthet

Vi minns förre försvarsministern Peter Hultqvist (s) för ett drygt år sedan: ”Det blir inga ansökningar om nåt medlemskap till Nato så länge vi har en socialdemokratisk regering.” Det kunde han garantera alla – och fick då rungande applåder.

Vi vet hur det gick sedan. Formeln ”alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i krig” blev historia, och Hultqvist skyllde på att världsläget förändrats. Som om vi aldrig varit med om radikala historiska skiften som kastat världen över ända tidigare. Det borde räcka att öppna vilken historiebok som helst för att inse att framtiden kan bjuda på många typer av överraskningar.

För den som saknar fantasi är förstås ett storkrig i Europa alltid avlägset och svårt att föreställa sig. Men för den som använder hjärnan till att skissa konsekvenser, alternativa utfall och hypotetiska scenarier är förekomsten av ett storkrig mindre svårt att föreställa sig.

Intelligens och fantasi

Den nyzeeländske statsvetaren James R. Flynn, som för övrigt gick bort häromåret, har gett namn åt den så kallade Flynneffekten. Den består i att den genomsnittliga intelligenskvoten har ökat kraftigt i många länder i modern tid. Upprinnelsen till observationen lär ha varit skillnaderna i resultat i intelligenstesterna vid mobiliseringarna till första respektive andra världskriget. Medelvärdena hade stigit signifikant vid andra världskriget.

Lyssna på texten
Laddar ...
Följ Kvartals poddar: Apple | Spotify
Av Henrik Höjer | 15 januari 2023
Henrik Höjer är Kvartals vetenskapsredaktör. Han är även historiker och författare.
Profil Inlästa texterLästid 5 minSkärmläsarvänlig
I korthet
Vi minns förre försvarsministern Peter Hultqvist (s) för ett drygt år sedan: ”Det blir inga ansökningar om nåt medlemskap till Nato så länge vi har en socialdemokratisk regering.” Det kunde han garantera alla – och fick då rungande applåder.

Vi vet hur det gick sedan. Formeln ”alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i krig” blev historia, och Hultqvist skyllde på att världsläget förändrats. Som om vi aldrig varit med om radikala historiska skiften som kastat världen över ända tidigare. Det borde räcka att öppna vilken historiebok som helst för att inse att framtiden kan bjuda på många typer av överraskningar.

För den som saknar fantasi är förstås ett storkrig i Europa alltid avlägset och svårt att föreställa sig. Men för den som använder hjärnan till att skissa konsekvenser, alternativa utfall och hypotetiska scenarier är förekomsten av ett storkrig mindre svårt att föreställa sig.

Intelligens och fantasi

Den nyzeeländske statsvetaren James R. Flynn, som för övrigt gick bort häromåret, har gett namn åt den så kallade Flynneffekten. Den består i att den genomsnittliga intelligenskvoten har ökat kraftigt i många länder i modern tid. Upprinnelsen till observationen lär ha varit skillnaderna i resultat i intelligenstesterna vid mobiliseringarna till första respektive andra världskriget. Medelvärdena hade stigit signifikant vid andra världskriget.

Läs mer Visa mindre

 
Redan prenumerant?
Just nu: 19 kr/mån
i tre månader
Därefter 99 kr i månaden utan bindningstid.
Eller vill du bara läsa denna artikel?