Fältsjukhusen som försvann

I den kan man även läsa att ”år 2014 är den militära kirurgiska omhändertagandeförmågan reducerad till ca 1% av tidigare kapacitet”.

Nedläggningen gick fort

Under arbetet med uppsatsen 2014 var Magnus Blimark i kontakt med ett stort antal personer inom allt från akutsjukvård till berörda myndigheter: ”Mitt intryck är att de flesta är medvetna om att beredskapsläget inte är bra, men få har en helhetssyn”, skrev han då.

Man sparade ingenting. Inga manualer, ingen personal, ingen kompetens.

Idag säger han att nedläggning av alla dessa fältsjukhus gick alldeles för fort, och det var ett ”olyckligt beslut att man inte sparade ett enda – då blev det desto svårare att återskapa förmågan”. Dessa fältsjukhus skrotades strax efter år 2000 och utrustningen skänktes bort till Baltikum och flera afrikanska länder. Man sparade ingenting. Inga manualer, ingen personal, ingen kompetens.

All kunskap gick därmed förlorad.

Denna avveckling skedde när Göran Persson var statsminister. Den gick så snabbt att politikerna knappt hängde med i sina beslut. Under Nato:s toppmöte i Prag hösten 2002 lovade Göran Persson att Sverige skulle bidra med ett fältsjukhus, liksom Sverige hade gjort under Gulfkriget drygt tio år tidigare. Men dåvarande ÖB, Johan Hederstedt, fick då snabbt informera sin statsminister att Sverige inte hade den förmågan.

Personligen har jag en viss erfarenhet i frågan, eftersom jag gjorde min värnplikt (under förra seklet) som befälselev vid Marinens sjukvårdsskola i Göteborg, och jag var krigsplacerad på ett marint sjukhusförband – som hade en förvånande stor kapacitet: vi kunde sterilisera sjukvårdsmaterial på plats, läkare kunde operera, vi kunde vårda och hantera svårt skadade och sjuka i en mobil enhet som kunde flyttas dit behoven var som störst.

Och vi vet att militär kapacitet kan ha många civila användningsområden.

Många länder aktiverar nu militär personal för att delta i kampen mot coronaviruset och dess följder. Och vi vet att militär kapacitet kan ha många civila användningsområden. I december 1998 satt undertecknad fast i Gävle, insnöad i århundradets snöstorm, och såg med egna ögon hur Dalregementets bandvagnar anlände och undsatte staden.

Magnus Blimark är övertygad om att dessa fältsjukhus kunna göra nytta på liknande sätt idag. ”Det är troligen inte aktuellt att återskapa alla dessa fältsjukhus, men det är ytterst en fråga för försvarsdepartementet”, säger han.