Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Experten tar plats

Anders Tegnell. Expert och statsepedemiolog. FOTO: Jonas Ekströmer/TT

I vår tid fäster många stor tilltro till expertkunskaper, också som underlag till politiska beslut. Men vem är egentligen experten? Hon är en figur som är mer än sina kunskaper – en roll som blir begriplig först när hon ställs mot lekmannen. Denna omständighet blir tydlig i den inledande diskussionen om coronapandemin våren 2020, skriver språkvetaren Magnus P. Ängsal vid Göteborgs universitet med utgångspunkt i aktuell forskning.

Av Magnus P. Ängsal | 15 december 2021
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Stöd KvartalLästid 9 minSkärmläsarvänlig
I korthet
När de tyska Kristdemokraterna lanserade ett sakkunnigt framtidsteam på upploppet till parlamentsvalet i höstas ramade de in satsningen med slagordet Experten statt Experimente.1

Experter i stället för experiment, med andra ord. En omknådad variant av politikern Konrad Adenauers konservativa slogan Keine Experimente (inga experiment) från 1957.

CDU fångade med sin slogan en idéströmning som är typisk för vår tid: begäret efter fakta, vurmen för experter. Vi har sett den i mediernas faktakollar. Den har satt avtryck i språkbruket med populära uttryck som ”fake news”, ”evidensbasering”, ”alternativa fakta” och ”kunskapsresistens”. Själva sanningsfrågan har också alltmer kommit att prägla den politiska debatten.2 Om inte förr har faktavurmen gjort sig starkt påmind under de snart två åren med coronaviruset, särskilt under den inledande fasen.

Läs mer Visa mindre