EU-revisionen sågar Bryssels vätgassatsning 

Stef Blok, ansvarig för rapporten på Europeiska Revisionsrätten¹, säger till Financial Times² att storsatsningen på vätgas var instrumentell för RepowerEU-planen, som syftar till att nå nollutsläpp år 2050, men att målet inte har byggt på verkliga förhållanden.

– EU bör besluta om en strategisk väg framåt mot utfasning av fossila bränslen utan att försämra konkurrenssituationen för centrala industrier i EU eller skapa nya strategiska beroenden, säger Stef Blok.

2020 beslutade EU att användningen av fossilfri vätgas skulle uppgå till 10 miljoner ton år 2030. Behovet skulle mötas både med inhemsk produktion och import.

I fjol uppgick användningen av förnybar vätgas till bara 0,11 miljoner ton, eller en dryg procent av 2030-målet.

Redan i år var produktionen tänkt att nå en nivå på 1 miljon ton vätgas, framställd genom elektrolys, som är en förutsättning för att vätgasen ska klassas som fossilfri. Det skulle kräva en installerad elektrolyseffekt på 6 GW, men enligt branschorganet Hydrogen Europe finns bara 324 MW tillgänglig – omkring en tjugondel av målet.

Trots den blygsamma produktionen noterar revisorerna att EU:s nota för vätgasrelaterade projekt landar på 18,8 miljarder euro, eller 216 miljarder kronor, för perioden 2021-2027.

”Målen visade sig vara alltför ambitiösa och baserat på tillgänglig information från medlemsstaterna och industrin är det osannolikt att EU kommer att nå dem till 2030”, heter det i rapporten.

Fossilfri vätgas är en av nycklarna för att fasa ut kol och fossilgas, särskilt inom sektorer som är svåra att elektrifiera, till exempel stålproduktion, petrokemisk industri, cement- och konstgödselproduktion.

Läs hela dagens Cortado här.