Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Krönika |

Rondellhunden - ett lackmustest på konstnärlig frihet

ILLUSTRATION: Hans von Corswant

Sociologen Göran Adamson placerar i en gästkrönika in Lars Vilks provokationer i ett politiskt landskap.

Av Göran Adamson | 10 oktober 2021
Göran Adamson är docent i sociologi. Han är aktuell med boken “Masochistic nationalism – multicultural self-hatred and the infatuation with the exotic” (Routledge, 2021).
Lyssna på textenStöd KvartalLästid 6 minSkärmläsarvänlig
I korthet
Jag träffade Lars Vilks senast i Köpenhamn. Han höll en föreläsning för Fri Debat om hur man kan tolka konst utifrån Dan Parks affischer. I en värld där vi alla springer runt och förevisar våra respektive personligheter var Lars som vanligt bara sig själv. Chosefri och otäckt klarsynt.

”När en konstnär som Park hamnar i rätten”, förklarade Lars, ”måste det finnas någon konstkunnig i salen för att förklara att konst kan tolkas på olika sätt. Annars”, fortsatte han, ”kan det gå som när åklagaren Linda Rasmussen ville pressa Park på vad han ’egentligen menade’. Och det kan man ju inte”, sa Lars och log. ”Det vet inte jag, det vet ju ingen, konst är ju inte propaganda.”

Vi byter scen.

”En simpel provokation som är öppet rasistisk och fientlig mot Ungern”, utbrast den ungerske ambassadören i Österrike 2013 efter att en konstutställning i staden Linz jämfört Ungerns behandling av romer med judarnas situation under Nazityskland. Ambassadören stormade mot Österrikes förbundspresident och krävde att utställningen skulle stängas. Samma utställning hade redan visats året innan, och då hade alla affischer ”destruerats” efter påtryckningar av ungerska nationalister. Strax rusade en socialdemokratisk parlamentsledamot till konstnärens försvar: ”Eftersom politisk konst måste vara provokativ vill vi visa denna utställning igen.” Ambassadören blev utskrattad och brunsmetad. Allt prat om provokation och ”fientlighet mot Ungern” var som hämtat ur Adolf Hitlers öppningstal inför utställningen ”Urartad konst” i München 1937 som, enligt Hitler, ”förolämpar tyskarnas känslor.”

Läs mer Visa mindre