Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Politik |

Tysk rädsla styr klimat- och energipolitiken

Arbetare I Leningradregionen arbetar med Nord Stream 2 – en rörledning som på Östersjöns botten ska frakta naturgas från Ryssland till Tyskland. Foto: Anton Vaganov/TT.

Olyckan i kärnkraftverket Fukushima fick en hel värld att på nytt ta ställning till kärnkraften. Särskilt stark var rädslan i Tyskland, där man beslutade att avveckla samtliga 17 kärnkraftverk till 2022. Så när andra länder kompletterar sin förnybara elproduktion med kärnkraft planerar Tyskland att komplettera med naturgas.

Av Philip Franzén | 17 mars 2021
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Lyssna på texten I korthet Stöd KvartalLästid 6 minSkärmläsarvänlig
I korthet

Rädsla har ofta påståtts vara ett tyskt särdrag. Rädslan anses ha format den nuvarande politiska kulturen och den tyska miljörörelsen som förmodligen är västvärldens största.

Efter katastrofen i Fukushima beslutade Tyskland att samtliga 17 kärnkraftverk ska tas ur bruk senast 2022.

Men först 2018 fattades beslut om att avveckla kolkraften. Och beslut har fattats att minst 80 procent av all tysk el ska vara förnybar år 2050.

Men mer förnybar energi skulle innebära mindre pålitlig energi. Som komplement tänker Tyskland – CDU och Socialdemokraterna – även fortsättningsvis producera el från naturgas. Något som Die Grünen motsätter sig.

Gasledningen Nord Stream 2, som byggs i Östersjön mellan Ryssland och Tyskland, har kritiserats mer i utlandet än i Tyskland.

Beslutet att avveckla kärnkraften, sprunget ur rädslan för dess säkerhet, har satt ramarna för avvecklingen av kolkraften samt användning av förnybart och naturgas. Att klimatpolitiken inte är mer ambitiös än så stärker landets miljörörelse.

Tio år har gått sedan en jordbävning utanför Japans östkust fick en tsunami att välla in över kärnkraftverket Fukushima, och en hel värld att på nytt ta ställning i kärnkraftsfrågan. Särskilt stark blev reaktionen i Tyskland. Bara dagar efter händelsen begärde Angela Merkel att Tysklands äldsta reaktorer skulle undersökas, vilket ledde till att åtta av Tysklands 17 kärnkraftverk stängdes ned för gott bara några månader därefter. Samtidigt beslutades att alla resterande kärnkraftverk skulle tas ur bruk senast 2022.

I takt med att 10-årsdagen för katastrofen i Fukushima närmade sig märktes det att den satt djupa spår i Tyskland. I flera veckor har händelsen avhandlats i medierna. Süddeutsche Zeitung gjorde till årsdagen ett reportage från platsen med bilder som för tankarna till Tjernobyl: Övergivna spökstäder, igenvuxna parker och trädgårdar, sönderrostade sparkcyklar kvarlämnade på en skolgård, förfallna bostäder.¹ Det är så händelsen har etsat sig fast i minnet hos många tyskar. För dem är andra argument både för och emot kärnkraften underordnade frågan om dess säkerhet. Fukushima har blivit ett varnande exempel på hur nära katastrofen ständigt är, menar kritikerna.

Tysk rädsla

Rädsla har ofta även i andra politiska sammanhang påståtts vara ett tyskt särdrag. Begreppet German Angst (tysk rädsla) är till och med vedertaget i engelskan. Den tyske historikern Frank Biess har i sin bok Republik der Angst (Rädslans republik) framfört att rädslan för en härdsmälta, som rådde i Tyskland på 70-och 80-talet, har varit drivande i att forma både den nuvarande politiska kulturen och den tyska miljörörelsen som idag förmodligen är västvärldens största.

Tyskarnas skepsis mot kärnkraften speglas också i politiken där det råder bred konsensus i frågan …

Resonemanget styrks av opinionsundersökningar som mäter tyskarnas inställning till kärnkraften. I en undersökning som gjordes hösten 2019 svarade 77 procent av tyskarna att de ville avveckla kärnkraften.² När Sifo vid samma tidpunkt mätte svenskarnas inställning i frågan var motsvarande siffra endast 19 procent.³ Tyskarnas skepsis mot kärnkraften speglas också i politiken, där det råder bred konsensus i frågan och där endast högernationalistiska Alternative für Deutschland (AfD) är tydligt emot regeringens beslut om avveckling.

Läs mer Visa mindre