Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Ekonomin socialiseras tillfälligt i coronakrisens spår

Synen av en ny ekonomisk värld. TT/Spencer Platt

Donald Trump skyr socialism som pesten men liksom Stefan Löfven genomför han nu en slags temporär socialisering av ekonomin – där staten tar ledningen och står för för löner och sjukbetalningar. Världens ledare och riksbanker har tvingats ut på okända vatten, och Sverige – ett av världens mest globaliserade länder – påverkas mer än andra. Jonas A Eriksson gör en analys av coronasmittans ekonomiska konsekvenser. Han anser att regeringen har agerat kraftfullt för näringslivet men långsamt mot smittan och att det är tveksamt om insatserna kan rädda Sverige från en kraftig recession. 

Av Jonas A Eriksson | 21 mars 2020
Jonas A Eriksson är analytiker, skribent och rådgivare. Han har tidigare varit kommunikationschef på Skagen Fonder, ekonom på Riksbanken och tjänsteman i regeringskansliet.
Profil I korthet Lästid 14 min Skärmläsarvänlig
I korthet

Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och påverkas mer än andra av pandemin.

Artikelförfattaren anser att regeringen har agerat kraftfullt för näringslivet men svagt mot smittan.

Det är tveksamt om insatserna kan rädda Sverige från en kraftig recession.

Världens ledare och riksbanker kommer att behöva experimentera och testa nya metoder.

Risken för pandemier är en del av globaliseringens baksida. Det gäller nu att försöka dämpa globaliseringens avarter utan att för den skulle överge den.

Västvärlden genomför nu en typ av temporär socialisering av ekonomin och finanspolitiken ger sig ut på okända vatten.

 

Mycket av diskussionen kring coronakrisen har hittills ägnats det kortsiktiga perspektivet. Frågor som hur smittspridningen av coronaviruset kan stoppas eller fördröjas. Eller när fallet på världens börser kommer att nå en botten. Även frågor som rör vad politiken kortsiktigt kan göra för att undvika en stor konkursvåg för företag och sektorer i kris, massarbetslöshet och ekonomisk depression har dryftats. Men vad kan de mer långsiktiga ekonomiska konsekvenserna bli av den kris vi nu bevittnar i realtid?

Efter den okontrollerade smittspridning som skett i Italien, som lett till många dödsfall och överfulla sjukhus, har de flesta europeiska länder vartefter slagit in på en mer restriktiv linje. Även länder som Nederländerna och Finland, som initialt stod för en mer avvaktande linje, har vidtagit tuffa åtgärder med bland annat stängda skolor och universitet och med mer begränsad rörlighet för befolkningen för att genom det som kallas social distansering minska smittspridningen.

Storbritannien och Sverige har stretat emot, men Storbritannien som varit den främsta förespråkaren för en avvaktande linje har nu gjort en helomvändning. Till sto

Läs mer Visa mindre

Redan prenumerant?
Testa Kvartal Total!
Första månaden gratis
Ingen bindningstid.
Till erbjudandet
Eller vill du bara läsa denna artikel?
Har du redan ett konto?
Skapa ett gratiskonto för att lyssna på Kvartals poddar helt kostnadsfritt
* Genom att skapa ett gratiskonto prenumererar du på vårt kostnadsfria nyhetsbrev – avsluta när du vill.