Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Samhälle |

Diagnos: politisk inkorrekthet

Uppsala universitets aula. FOTO: FREDRIK PERSSON /TT

Diagnoser som autism och Aspergers syndrom blir allt vanligare. Samtidigt blir vårt samhälle i vissa avseenden allt mer svårnavigerat – vissa ord bör inte sägas, vissa frågor anses obekväma att ställa. Det finns skäl att tro att gränsen mellan oliktänkande och psykiska avvikelser kommer att bli suddigare, skriver läkaren Erik W. Larsson.

Av Erik W. Larsson | 17 februari 2021
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Lyssna på textenStöd KvartalLästid 11 minSkärmläsarvänlig
I korthet
Arthur hade läst Bibeln så länge han kunde minnas. Vid det här laget kunde han den nästan utantill, åtminstone de mer intressanta bitarna. Arthurs kristna tro hade alltid spelat en stor roll i hans liv, och hjälpt honom genom svåra stunder. Tyvärr hade han upplevt många sådana – särskilt under skoltiden. Arthur led nämligen av autism, vilket innebar att han hade svårt att relatera till folk och att skaffa sig vänner. Medan andra pojkar sparkade boll eller jagade flickor satt Arthur på sitt rum och läste tjocka böcker om religion eller filosofi. Han gick sedermera ut skolan med toppbetyg och kom in på ett av USA:s finaste universitet, där han valde att studera teologi.

När jag träffade Arthur för en tid sedan på universitetets psykmottagning var han rejält nere. Ett par veckor tidigare hade hans lärare hållit en föreläsning om medeltida kristendom, och då fördömt den italienske filosofen Thomas av Aquino (12251274) som antisemit. Efteråt hade Arthur räckt upp handen och påpekat att Aquinos synpunkter om judar i själva verket var relativt liberala för sin tid. Att anklaga den medeltida dominikanen för antisemitism – ett begrepp som myntades sexhundra år efter hans död – var dessutom en smula anakronistiskt, menade Arthur.

Läs mer Visa mindre