Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Testa Kvartal Total! 3 månader för 3 kr.
Testa Kvartal Total! 3 månader för 3 kr.
Kultur |

Det viktiga är inte vad som står i Koranen

Minnesstund efter attacken mot en moské i Christchurch, Nya Zeeland. Foto: Anthony Wallace/TT

Eli Göndör varnar för att muslimhatare och islamistiska terrorister är beroende av varandra. De har ett gemensamt mål i att splittra samhället och de bistås av människans grundläggande reflex att anknyta till en gemensam moralisk berättelse för att stärka banden inom gruppen.

Han menar att alla skulle vinna på att använda ett religionssociologiskt perspektiv och inse att det är människor och deras samhällen som skapar religion och dess uttryck – inte vad som står i Bibeln eller Koranen. Men bristen på nyanser i diskussionen om det sekulära samhället gör att vi lever farligt. Den yttersta konsekvensen av att betrakta bedjande muslimer som ett hot blir att attackera en moské vid bönetid.

Av Eli Göndör | 24 november 2019
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Profil I korthet Lästid 15 min Skärmläsarvänlig
I korthet

Terror med religiösa förtecken syftar ofta till att splittra samhället efter en skiljelinje mellan religioner.

En vanlig uppfattning är att utövare av en religion är en form av  förlängning av en essens som går att finna i religionen genom att studera urkunder, som bibeln eller koranen.

Religionsvetenskapen har en bättre utgångspunkt för analys av trons uttryck. Den hävdar att religion formas av människor som tolkar och anpassar texter till samtidens politiska och sociala tillstånd.

Socialpsykologen Jonathan Haidt menar att människan är programmerad att söka gemenskaper och att definiera sin egen grupp som mer moraliska än andra.

För att bryta skiljelinjerna mellan religiösa grupperingar är det viktigt att inse att det viktiga inte är vad som står i urkunderna utan hur de tolkas eller används, menar artikelförfattaren.

 

Vi är programmerade till att splittra samhället.

Av olika anledningar är det enkelt att göra det efter just den religiösa linjen vilket de som har sådana ambitioner är väl medvetna om.

På Nya Zeeland attackerade en gärningsman i mars 2019 moskén i Christchurch. En månad senare på Sri Lanka utfördes ett terrordåd i namn av en lankesisk minoritetsgrupp – muslimerna – mot en annan – de kristna. Detta trots att det inte är den kristna minoriteten som kan ställas till svars för hur muslimer behandlas i Sri Lanka. Syftet med dådet ska därför inte bara ses som begränsat till en vilja att hämnas en påstådd oförrätt genom att mörda onda kristna. Precis som att attacken på moskén i Christchurch inte bara handlade om att mörda det som gärningsmannen ansåg var onda muslimer. Händelserna är sannolikt oberoende av varandra. Men de är bägge definitivt utförda med ambitionen att upprätthålla konfliktlinjen mellan kristna och muslimer. Förövarna är dessutom beroende av varandra eftersom de när varandras världsbild.

Att islam har placerat sig mitt i samhällsdebatten är inte konstigt. Etnisk rensning av kristna i Mellanöstern,1 terror och islamistiska teokratier som avrättar människor för deras sexuella läggning eller torterar kvinnor för att de går klädda eller oklädda på ett visst sätt väcker naturligtvis både ilska, oro och misstänksamhet.

Läs mer Visa mindre