Nu svänger allt fler länder i frågan om ansiktsmask. Ola Wong skriver om hur debatten går och hur han blev en trendsättare för skyddsmasker i Peking.  

”Skyddsutrustning kommer aldrig att lösa några problem, allra minst på äldreboenden”, sade Anders Tegnell på måndagen. Han avfärdar rakt av tanken på att allmänheten skulle kunna ha nytta av ansiktsmasker. Det kan på sin höjd teoretiskt hjälpa bärarna att inte smitta andra, menar han. Men i flera länder i Asien som har varit framgångsrika i att bekämpa coronaviruset har skyddsmasker i olika grad blivit en del av gatubilden. USA liksom flera europeiska länder har börjat följa efter. I Slovakien och Tjeckien måste man ha på sig ansiktsmask utomhus, och i Österrike är det påbjudet inne på affärer. I Italien är det visserligen inte lag på att bära dem, men folk utan mask har blivit både trakasserade och misshandlade

Vad Keynes skulle ha sagt om corona

I Japan är ansiktsmasker sedan länge en kulturyttring, och i Hongkong har folk numera på dem när de dansar rave. Det tätbefolkade finanscentret bredvid Kina har endast fyra rapporterade döda i corona-viruset totalt. Men länder och regioner som är framgångsrika har också genomfört omfattande testprogram, spårning och andra åtgärder och hade redan erfarenhet av Sars-epidemin. Om och i vilken utsträckning ansiktsmasker har spelat roll återstår för framtida forskningsprojekt att utvärdera. Dessa kommer att ge Folkhälsomyndigheten svaret på om det finns någon evidens om ansiktsmasker.

Men som ekonomen John Maynard Keynes sade: I det långa loppet är vi alla döda. I nuläget improviserar varje land så gott det går, och åtgärder baserade på resurs- och kunskapsbrist sminkas över med ett lager tvärsäker vetenskaplighet.

Asiatiska experter drar åt andra hållet, som jag skrev i Kvartal den 17:e mars. De tre forskarna Chi Chiu Leung, Tai Hing Lam och Kar Keung Chen skriver i en artikel i den ansedda tidskriften The Lancet att den stora osäkerheten kring viruset gör att man inte kan avfärda maskbärande som ineffektivt. Det finns flera studier som visar att ansiktsmask skyddar mot influensa. Andra studier menar dock att ansiktsmask bara har begränsade eller inga fördelar och kan till och med vara en riskfaktor.  

Hur jag blev en trendsättare med ansiktsmask

Att man idag har på sig masker överallt i kinesiska storstäder och att landet är världens största producent av varan beror inte på någon gammal tradition. Jag råkar veta det eftersom jag själv tillhör den generation laowai, gamla utlänningar, som var med och introducerade ansiktsmasker i gatubilden i Peking.

Det var åren 2012-2013 och på den tiden var rollerna ombytta. Då var det smog som var faran i luften. Experter hävdade då i kinesiska medier att utlänningars lungor inte är härdade. Myndigheterna var mer intresserade av att hålla befolkningen lugn än att skydda dem. Men de som hade tillgång till ocensurerad information kunde se hur katastrofal luftkvalitén var. Det var då jag bekantade mig med termer som N-95-standard partikelfilter för första gången. Man fick stora blickar av folk på gatan, som tyckte att utlänningarna var hysteriska. Men efter några år hade vanliga medelklasskineser skaffat sig masker och luftrenare. Skyddsmask var inte längre hysteriskt, det var status.

En trendsättare i Peking. Foto: Ola Wong

Historien upprepar sig inte kanske, men den har sinne för ironi. Nu är det kinesiska medier som rapporterar om hur utlänningarna inte vill ha på sig masker.

Den amerikanska expertmyndigheten menar att masken hindrar folk som är smittade utan att veta om det eller visar tydliga symtom från att sprida det till andra.

Häromveckan mejlade en vän i Peking och erbjöd sig att posta munskydd till mig och mina föräldrar. Själv har hon alltid på sig ansiktsskydd de gånger hon går ut, och var man än går i Peking finns det folk med termometrar som med en knapptryckning mäter kroppstemperaturen.

Men experter som är populära i svenska medier likt Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet, har avfärdat ansiktsmasker. I Expressen den 18:e mars skrev hon att ”Om vi talar om ett enkelt munskydd av papper så gör det ingen nytta. Riktiga skyddsmasker som man har i vården hjälper, men det finns ingen som orkar andas i sådana någon längre tid och utomhus är det meningslöst för där smittar det ändå inte om man håller avstånd. I hemmet tror jag inte heller att någon skulle vilja bära sådan skyddsmask.” Wolds påståenden är, åtminstone utanför Sveriges gränser, inte de självklara sanningar som de har förpackats som. 

Omvärlden har länge varnat att symtomfria smittar

USA:s smittskyddsmyndigheter CDC uppmanar folk att täcka mun och näsa för att förhindra spridning av covid-19, särskilt på ställen där social distansering är svår att upprätthålla, såsom butiker och apotek. CDC har även publicerat en praktisk instruktion för den som vill sy sin egen mask av kaffefilter eller en t-shirt. Den amerikanska expertmyndigheten menar att masken hindrar folk som är smittade utan att veta om det från att sprida det till andra.

Det följer på en rad liknande varningar från forskare och experter i Asien. Generaldirektören för Kinas smittskyddsmyndighet, George Gao Fu, är själv forskare inom immunologi och virologi och har doktorerat vid Oxford och gjorde sin postdoc där och vid Harvard. Han säger att USA:s och Europas största misstag är att folk inte har på sig ansiktsmasker. I en intervju med tidskriften Science den 27 mars säger han att viruset smittar när man talar och att många människor har asymtomatiska eller presymtomatiska infektioner. De uppvisar inte symtom som hosta och feber. Om de har ansiktsmask kan det hindra dropparna med virus från att spridas från deras munnar till andra, säger George Gao Fu. Samma budskap ger epidemiologen William Hanage vid Harvard-universitetet till tidskriften The Atlantic: om människor är smittsamma innan de blir sjuka borde alla ha ansiktsmask. Anders Tegnell sade däremot till Ny teknik den 6 april  att ”trots att en del studier talar för att även symtomfria personer kan smitta rör det sig om en så liten andel av all smitta att det inte är viktigt för spridningen.” På en presskonferens den 26 mars sa han att att det finns en möjlighet att personer kan smitta sent under inkubationstiden, det vill säga någon timme eller ett dygn innan man känner av symtom själv. Men han underströk samtidigt att frågan om huruvida vissa smittar kort innan de insjuknar inte är viktig i hänsynen till vilka strategier som vidtas. Den 8:e april hade han ändrat sin analys och sade till Sveriges Radio att ”spridningen i samhället sker i väldigt stor utsträckning utan att vi ser den alls” och att ”upp till nio av tio kanske inte har så mycket symptom så att det syns.” Han berättade inte om det fortfarande är oviktigt för Sveriges strategi. 

En hostning på 6 meter

Världshälsoorganisationen WHO framhåller i väldigt tydliga ordalag att vårdpersonal som är i frontlinjen bör använda mask. Men allmänheten behöver det endast om de själva uppvisar symtom eller tar hand om en sjuk som är misstänkt smittad. Men WHO kan vara på väg att ändra sig. En amerikansk studie som har fått mycket uppmärksamhet visar att smittämnen i gasform under laboratorieförhållanden kan röra sig flera meter längre än vad man tidigare har trott. Den förhärskande åsikten är annars att droppar med virus bara rör sig ett kort avstånd. Det är därför WHO rekommenderar att hålla ett avstånd på en meter. Forskaren Lydia Bouroubia vid det amerikanska universitetet MIT pekar dock på att det bygger på en gammal modell för sjukdomsspridning som utvecklades under 1930-talet och som, ur nutida synvinkel, framstår som överdrivet förenklad.

Wolds påstående att ingen människa orkar gå en längre tid med en ansiktsmask stämmer inte. Det kan jag själv intyga. Visst är de lite obekväma och jobbiga, men liksom allt annat vänjer man sig.

Den kinesiske exilförfattaren Ma Jian uttryckte sin förfäran över attityden i Europa på twitter: 

Uppfattningen att masker är mer till skada än nytta är absurd för de flesta asiater. Om WHO och vissa västerländska ledare har lanserat den teorin för att de saknar beredskapslager så har de ljugit för folket och har blod på sina händer. Västvärlden borde omedelbart börja producera ansiktsmasker och sluta vara beroende av Kina”, skriver Ma Jian.

Maskerna bör i första hand gå till vårdpersonal

Ma Jian syftar troligen på tjänstemän som Jerome Adams, en av USA:s ledande tjänstemän inom hälsoväsendet som den 29:e februari twittrade: ”SLUTA KÖPA MASKER! De är INTE effektiva i att skydda allmänheten från coronaviruset. Men om folk hamstrar dem och sjukvårdspersonal inte kan ha dem när de behandlar sjuka patienter så hotar det dem och deras samhällen.” 

Den tweeten bidrog till en intensiv debatt med artiklar och forskningsrapporter. Sammanfattningsvis kokade diskussionen ner till att om masker hjälper vårdpersonal kan de också hjälpa andra. Alla kan hålla med Adams om att masker först och främst bör gå till vårdpersonal. Men argument om att allmänheten inte klarar av att hantera masker bör kunna åtgärdas med instruktioner. WHO har också publicerat en brukarmanual för ansiktsmasker på sin sajt. I början av april svängde USA:s hälsomyndigheter, och nu är alltså rekommendationen mask på.

Smittad på sjukhus

Frågan är vad som händer i Sverige. Juan Vallejo berättar för Kvartal att hans 89-årige svärfar blev smittad av coronaviruset medan han var inlagd på sjukhus i Stockholm för tarmvred. Han blev inskriven den 11 februari och testades positivt för coronaviruset den 19 mars. Trots att personalen gjorde allt de kunde gick han bort den 24 mars efter ”två förfärliga dagar där människovärdigheten helt försvann.”

– Innan han blev sjuk hade jag bland annat frågat en läkare om man testar personal regelbundet och varför inte de och besökare till avdelningen måste ha munskydd. Då fick jag till svar att de följer de rekommendationer som gäller. Om man är symtomfri finns ingen risk för smitta och att skyddsutrustning därför inte behövs, säger Juan Vallejo.

Det går självklart inte att säga hur svärfadern blev smittad. Men Vallejo är upprörd över att Sverige så till synes oförsiktigt har låtit viruset spridas på sjukhus och att ”rekommendationer och skyddsutrustning varit sena för att skydda de mest utsatta och personal trots att vi kunnat se vad som hände i norra Italien och Spanien.” 

Vad gällde brevet från min vän i Peking tvekade jag länge innan jag svarade henne. Jag visste inte hur jag skulle kunna skriva att knappt någon använder masker i Sverige. Att inte ens personal som jobbar med äldre, apotek och vårdcentraler har dem, och att våra myndigheter och mediaexperter tycker att de är meningslösa och att den som leder det hela säger att skyddsutrustning ”aldrig löser några problem”. Eller att staten inte leder någon storsatsning för produktion av skyddsutrustning och handsprit. Själv har jag kvar min gamla partikelfilter-mask från Peking, som ett minne från en svunnen tid.