Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Kultur |

Det konservativa blockets ideologi

Skulpturen ”Rättvisan och historien” i amerikanska senaten hyllar historien, rättvisa, lag och ordning, ideal som varit viktiga för konservatismen. I bakgrunden Ebba Busch (KD), Jimmie Åkesson (SD) och Ulf Kristersson (M) under en partiledardebatt i Agenda i SVT hösten 2021. Foto: Fredrik Sandberg/TT och "Architect of the Capitol". Montage: Kvartal.

Socialism och liberalism har länge dominerat i svensk politik. Men idag finns ett nytt konservativt block. SD identifierar sig som socialkonservativt, M kallar sig liberalkonservativt och KD bekänner sig till personalism. Men vad är konservatism, undrar teologen Joakim Förars som läst en ny bok i ämnet.

Av Joakim Förars | 4 augusti 2022
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
I korthet Stöd KvartalLästid 11 minSkärmläsarvänlig
I korthet

SD identifierar sig som socialkonservativt, M kallar sig liberalkonservativt och KD bekänner sig till personalism. Men vad är konservatism?

Jakob Söderbaums Modern konservatism – Filosofi, bärande idéer och inriktningar i Burkes efterföljd kommer sannolikt att bli ett standardverk.

Söderbaum ser Edmund Burke som lärofadern och även måttstock för vad som är äkta konservatism. Men Friedrich Hegel var den som gav konservativa ett försvar av välfärdsstaten. Synen på välfärdsstaten skiljer social- och liberalkonservatism.

Socialkonservatismen värnade om de fattiga och sökte bistå dem med statliga medel långt innan socialismen fått en maktposition.

Liberalkonservatismen betonar frihet, men avgränsar sig från liberalismen genom att värna om de mindre gemenskaperna.

Personalismen anser att personen är unik och okränkbar och samtidigt präglad av sin omgivning.

Vid ett regeringsskifte får vi veta hur konservativt det nya konservativa blocket är. M, KD och SD behöver återupprätta något mer tidlöst än bara det som kullkastats under det senaste decenniet.

Politiska ideologier förenar partier och block. Socialism och liberalism har länge spelat dominerande roller i det politiska livet. Idag ser vi ett nytt block ta form med konservativa förtecken. Det finns både gemensamma nämnare och spänningar mellan de olika partierna. De socialkonservativa och nationalistiskt färgade Sverigedemokraterna inskärper sammanhållning och nationalanda¹, medan Moderaterna med liberalkonservativ varudeklaration beskriver sig som frihetens och individualismens parti som i upplysningens och förnuftets tradition har rivit murar och stoppat förmynderi.² Men SD och M förenas i bland annat värnandet av familjen, de små gemenskaperna och civilsamhället – värden som också är viktiga för Kristdemokraterna, vars personalism³ står konservatismen nära. Samtidigt har uppslutningen kring konservativa värden sina gränser för samtliga partier i det nya blocket, som när de intar liberala positioner i hbtq-frågor och beträffande abort.4

Modern konservatism

Den som intresserar sig för politiska ideologier finner lätt en omfattande litteratur om socialism eller liberalism, men den tredje stora ideologin, konservatismen, har inte begåvats med många monografier. Även om obalansen minskat under de senaste decennierna har Jakob Söderbaums Modern konservatism – Filosofi, bärande idéer och inriktningar i Burkes efterföljd (Recito, Borås 2020) en plats att fylla. Hans presentation av mainstream konservatism är mångsidig och nyanserad och hans bok kommer sannolikt att bli ett standardverk.

Stöd oss

Varje bidrag gör skillnad.
Swisha 100, 200, 1000 kr eller ett valfritt belopp – det tar max en halv minut. Tack för att du stöder oberoende journalistik.

Välj belopp
Valfritt belopp
 Swisha din gåva 
Klicka här för att betala med QR-kod

Söderbaum har gedigen erfarenhet av konservativt intellektuellt arbete i Konservativt Forum, Vanenburg Society (idag Center for European Renewal), bloggen Tradition & Fason med flera. När han systematiserar de perspektiv han mött bland dem som idag kallar sig konservativa finner han i huvudsak en stark kontinuitet till Edmund Burkes idéer och dennes efterföljare. Burke ses som den självklara lärofadern och är även måttstock för vad som gäller för äkta konservatism. Burkes upphovsmannarätt fastslås kanske alltför kategoriskt i Söderbaums bok; föregångare som Richard Hooker, John Selden och flera andra förpassas till ett preburkeanskt mörker. Men det är riktigt att Burke på ett mångsidigare och briljantare sätt än någon annan utvecklat en konservativ samhällsfilosofi med relevans för vår tid och ses som en obestridd auktoritet av dagens konservativa. Som Söderbaum påpekar har detta dock inte alltid varit fallet. Han åberopades länge av såväl liberala som konservativa, och först under senare delen av 1800-talet förbands han oupplösligt med det senare lägret.5

Läs mer Visa mindre