Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Det finns mer än en antisemitism

Foto: Mostphotos
Av Lars Dencik | 22 december 2017
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
I korthet Stöd Kvartal
I korthet
  • De olika slags manifestationer av fientlighet mot judar som förekommer i Sverige och Europa kan inte meningsfullt förstås under begreppet “antisemitismen”.
  • Tre olika former kan urskiljas: klassisk antisemitism, upplysningsantisemitism och Israel-härledd antisemitism.
  • I inget annat europeiskt land är klassiska antisemitiska fördomar så ovanliga som i Sverige.
  • En studie från 2013, som artikelförfattaren bidragit till, visade att förövarna i en majoritet av antisemitiska incidenter i Sverige uppfattades ha extremistiska muslimska ståndpunkter. En fjärdedel hyste vänsterståndpunkter, medan 5 procent hyste högerståndpunkter.
  • Att effektivt motverka antisemitism kräver insikt om att olika former av judefientlighet kräver specifika och målinriktade insatser.
Det finns inte en antisemitism, utan flera olika. Det är avgörande för förståelsen av judehatet i Sverige att vi förmår se skillnaden mellan antisemitismens olika former – deras skilda filosofier, de skilda psykologiska drivkrafter som motiverar dem, och de skilda individer och grupper som bär upp dem sociologiskt. Det skriver Lars Dencik, professor emeritus i socialpsykologi och forskare på antisemitism i Europa. 

Man talar om ”antisemitismen”, i bestämd form singularis. Som om det vore samma fenomen här som där, nu som då. Som om det vore samma hat som ”visar upp sitt fula tryne”.

Läs mer Visa mindre