För över 15 år sedan, år 2006, påstod tv-meteorologen
Pär Holmgren, som idag sitter i EU-parlamentet för Miljöpartiet, att
snön var på väg att försvinna för alltid. Om 20 år skulle
Vasaloppet vara ett minne blott: ”Pär Holmgren befarar att Vasaloppet inte överlever sitt 100-årsjubileum 2022. – Det blir besvärligare att arrangera och färre och färre kommer att vara intresserade av att åka skidor när vintrarna blir sämre. Den unga generationen, i alla fall de som bor söder om Stockholm, kan knappt åka skidor i dag. Om tjugo år kommer inte många att vara intresserade av Vasaloppet.” (
Expressen 5/12 2006)
Nåja, intresset för Vasaloppet är fortfarande stort. Det är redan fulltecknat av 28 000 hugade skidåkare.
Jag är helt övertygad om att man kan åka Vasaloppet i flera decennier framåt.
Även bland forskare har intresset varit stort – under alla år har temperaturer, nederbörd och snödjup mätts upp, varför det finns en nu 100-årig databas som forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet har sammanställt.
Den innehåller såväl snödjup som temperaturer. Variationerna är stora och tendensen är svag; det blir något varmare och lite mindre snö. Men det handlar om mycket små förändringar.
Ola Langvall är försöksledare och skogsforskare vid SLU, och ansvarig för databasen. Han är dock inte orolig över Vasaloppets framtid.
Hur har ni fått fram data över detta?
– Det har dagligen mätts nederbörd och temperatur sedan 1922 i Siljansfors som ligger 18 km sydväst om Mora. Och snödjup har mätts en gång i veckan under vintertid. Mätpunkten i Siljansfors är en bra proxy för större delen av Vasaloppets klimat och snömängd.
Vilka är dina kommentarer till tendensen över tid?
– Det blir lite varmare och lite mindre snö, så är det. Men man ser ju att det handlar om rätt marginella förändringar. Vi har använt februaris väderdata för det säger mer om förutsättningarna för snöförhållanderna under Vasaloppet än den första söndagen i mars då loppet går. Temperaturförändringen är nästan signifikant. Men vi ser ju även en stor variation från år till år. Vasaloppet har ställts in 1932 och 1990 på grund av snöbrist.
Vad tror du Vasaloppets framtid?
– Jag är inte så orolig, faktiskt. På lång sikt är det förstås omöjligt att säga. Men vi ligger ju norr om den naturliga norrlandsgränsen, och det betyder att det i regel är snösäkert. Våra observationer tyder ju på att läget inte är så alarmerande. Och man får alltid räkna med rätt stora naturliga variationer. Men i år ser det bra ut – hittills. Vi har haft snö sedan början av december, en rätt normal vinter med andra ord. Jag är helt övertygad om att man kan åka Vasaloppet i flera decennier framåt. Även om snödjupet minskar över tid så går förändringen mycket långsamt, än så länge.
Henrik Höjer är Kvartals vetenskapsredaktör. Han är även historiker och författare.
