Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Den svenska välfärdsstatens framtid

Foto: Colourbox
Av Jan Edling | 15 maj 2016
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
I korthet Stöd Kvartal
I korthet
  • En förutsättning för välfärdsstaten är att försörjningskvoten – antalet personer som behöver försörjas per yrkesverksam person – är så låg som möjligt. Under 1970- och 80-talet utvecklades försörjningskvoten mycket positivt.
  • Om sysselsättningsgraden fortsätter att ligga på dagens 80 procent kommer situationen att bli lika allvarlig som under de värsta åren av 1990-talskrisen. De negativa samhällseffekterna blir kraftiga.
  • Framgångsrika åtgärder för att höja sysselsättningsgraden från dagens nivå är därför avgörande för att kunna bibehålla välfärdsstaten på nuvarande nivå.
  • Integrationspolitiken är den mest kritiska punkten. Frågan gäller långt fler än de nyanlända. Medan arbetslösheten nu sjunker för svenskfödda fortsätter den att stiga för utrikes födda.
Vad händer med välfärden när allt fler äldre ska försörjas och barnen behöver gå i skolan längre? Måste vi pensionera oss senare? För att kunna bibehålla välfärdsstaten på dagens nivå krävs en betydande ökning av sysselsättningsgraden. Alternativet innebär allvarliga samhällseffekter. Men hur ska det gå till? Jan Edling diskuterar en ödesfråga för den svenska välfärdsstaten. 

Hur kommer den svenska välfärdsstaten att utvecklas under de närmaste decennierna?

Frågan är till synes omöjlig att besvara. Det beror på en mängd olika faktorer, till exempel befolkningsutvecklingen och vilka politiska vindar som kommer att blåsa i framtiden.

Men låt oss utgå från ett diagram över försörjningskvotens utveckling.

Läs mer Visa mindre