Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Kultur |

Den förnekade coronastrategin

De ansvarigas strategi blir synlig om man tittar på hur de handlade. På bilden före detta socialministern Lena Hallengren och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell. Foto: TT. Montage Kvartal.

Den förra regeringen hävdade att det saknades en formellt beslutad plan för hur pandemin skulle skötas. Men i de ansvarigas agerande framträder ändå en strategi som är både tydlig och etiskt problematisk, skriver forskaren Joel Rasmussen som var med och tog fram underlag till Coronakommissionen.

Av Joel Rasmussen | 12 januari 2023
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
I korthet Lästid 7 min
I korthet

Regeringen hävdade i våras att det saknades en formellt beslutad plan för hur pandemin skulle skötas. Men i de ansvarigas agerande framträder ändå en strategi som är både tydlig och etiskt problematisk, skriver forskaren Joel Rasmussen.

Pandemin är den mest rapporterade krisen sedan andra världskriget.1 Men i och med förra årets valrörelse, kriget i Ukraina och efter Coronakommissionens slutbetänkande blev det märkbart tyst, trots att drygt 20 000 svenskar dog. Våren 2022 uppmärksammade medierna dementier från makthavarna efter kritik från Coronakommissionen. Nu ville de ansvariga inte längre kännas vid det första pandemiårets ambition, som var att minska smittspridningen för att inte så många skulle bli sjuka samtidigt och riskera att sjukvården havererade.2

När det blev dags att summera pandemihanteringen och utvärdera den svenska strategin lyckades regeringen rikta uppmärksamheten mot detaljer i stället för väsentligheter – man hade faktiskt inte haft en formellt beslutad strategi. Målet påstods ha varit att pressa ner smittspridningen så mycket som möjligt och att liv och hälsa hade högsta prioritet.3 Samtidigt sade man att det inledningsvis långsamma agerandet berodde på annat än senfärdighet4 – men vad det berodde på är fortfarande oklart.

Otydligheten om vad som egentligen var den svenska strategin behöver dock inte vara så stor. Om vi i stället för att lyssna på försvarstalen tar intryck av modern organisationsforskning och betraktar strategi som handling kan vi få syn på vad den gick ut på. Då kan vi också rikta uppmärksamheten mot meningsfulla frågor som strategins etiska avvägningar och problem.

Av Joel Rasmussen | 12 januari 2023
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Profil Lyssna på texten I korthet Lästid 7 minSkärmläsarvänlig
I korthet

Regeringen hävdade i våras att det saknades en formellt beslutad plan för hur pandemin skulle skötas. Men i de ansvarigas agerande framträder ändå en strategi som är både tydlig och etiskt problematisk, skriver forskaren Joel Rasmussen.

Pandemin är den mest rapporterade krisen sedan andra världskriget.1 Men i och med förra årets valrörelse, kriget i Ukraina och efter Coronakommissionens slutbetänkande blev det märkbart tyst, trots att drygt 20 000 svenskar dog. Våren 2022 uppmärksammade medierna dementier från makthavarna efter kritik från Coronakommissionen. Nu ville de ansvariga inte längre kännas vid det första pandemiårets ambition, som var att minska smittspridningen för att inte så många skulle bli sjuka samtidigt och riskera att sjukvården havererade.2

När det blev dags att summera pandemihanteringen och utvärdera den svenska strategin lyckades regeringen rikta uppmärksamheten mot detaljer i stället för väsentligheter – man hade faktiskt inte haft en formellt beslutad strategi. Målet påstods ha varit att pressa ner smittspridningen så mycket som möjligt och att liv och hälsa hade högsta prioritet.3 Samtidigt sade man att det inledningsvis långsamma agerandet berodde på annat än senfärdighet4 – men vad det berodde på är fortfarande oklart.

Otydligheten om vad som egentligen var den svenska strategin behöver dock inte vara så stor. Om vi i stället för att lyssna på försvarstalen tar intryck av modern organisationsforskning och betraktar strategi som handling kan vi få syn på vad den gick ut på. Då kan vi också rikta uppmärksamheten mot meningsfulla frågor som strategins etiska avvägningar och problem.

Läs mer Visa mindre

Redan prenumerant?
Just nu: 19 kr/mån
i tre månader
Därefter 99 kr i månaden utan bindningstid.
Eller vill du bara läsa denna artikel?