Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content

Den estetiska liberalismen som gick förlorad

Foto: Frugan / Mostphotos
Av Susanna Sällström Matthews | 27 juni 2016
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
I korthet Stöd KvartalLästid 13 minSkärmläsarvänlig
I korthet
  • I den tidiga svenska liberalismen fanns en vision om ett jämlikt, individualistiskt folkhem där estetiska värden stod i centrum. De tidiga liberalerna betonade vikten av bildning och konstnärlig verksamhet tillsammans med en fri marknad.
  • Under 1900-talet gick denna vision gradvis förlorad. Marknadstänkandet tog överhanden och samhällets syn på skönhet kom att präglas alltmer av kommersiella krafter. Vårt sätt att konsumera blev mer egocentriskt, mindre inriktat på gemenskap och hållbarhet.
  • Konsekvenserna märks i dag i form av allvarliga miljöproblem, men också av ökad psykisk ohälsa och främlingskap i samhället.
  • Nyliberalismens principer bör ifrågasättas. Samhället bör i stället sträva efter att kombinera ekonomisk rationalitet med sociala och konstnärliga visioner. Hållbar ekonomi handlar till stor del om att förvalta ett samhälles bestående värden, inte minst de estetiska.
I den tidiga svenska liberalismen fanns starka ideal om social gemenskap. Kultur och estetik betraktades som bärande delar av samhället. Problemet med vår tids nyliberalism är att den ger marknaden primat på alla områden av livet, skriver Susanna Sällström Matthews. Vi konsumerar i allt högre grad vår egen förgängliga skönhet och tycks ha förlorat intresset för de kollektiva och bestående skönhetsvärden som förenar människor både i nuet och över tid.

När vackra gamla byggnader jämnas med marken och kulturinstitutioner läggs ner, ställs förgängliga ekonomiska värden mot beständiga skönhetsvärden. Problemet är inte bara svårigheten att på ett meningsfullt sätt mäta skönhetsvärden, utan kanske främst att vi jämför medel med mål. Det är emellertid en visionslöshet snarare än en fulhetsvision som ligger bakom den överdrivna fokuseringen på medel i dagens politiska debatt.

Läs mer Visa mindre