- Homeros antas ha nedtecknat Ilidaden och Odysséen runt 800 f Kr. De skildrar tiden före medborgarstatens uppkomst.
- I de båda verken framträder ett samhälle där våld, hämnd, klankultur och taktiska vänskaps- och äktenskapsrelationer är självklara inslag.
- Precis som inom maffian är risken för krig mellan medlemmarna hela tiden överhängande.
- De demokratiska institutioner och praktiker som utvecklades under antiken hade därför som mål att ingen medborgare skulle ha större makt än någon annan.
Likheterna mellan antikens Grekland och nutidens maffiakultur är mycket stora. I båda samhällen är den centrala frågan hur beskydd ska hanteras och organiseras. En slutsats som går att dra av detta är att demokratin som uppstod i Grekland inte var ett utslag av idealism, utan ett pragmatiskt sätt att lösa den ständigt överhängande risken för inbördeskrig, menar Tomas Lappalainen.
Folket måste strida för lagen som för stadsmuren.
Herakleitos
Omkring år 700 före Kristus uppstår för första gången i världshistorien ett antal medborgarstater, poleis, på olika håll i den grekisktalande världen. Alla tidigare statsbildningar, till exempel Egypten, Kina och Mesopotamien, hade bestått i järnhårda vertikala hierarkier. I medborgarstaterna, vare sig de skulle utveckla sig till oligarkier eller demokratier, delade i stället en relativt stor grupp på den statliga makten.
De som delade på makten kallades medborgare, politai, och den politiska jämlikheten (isonomia, isokratia) dem emellan utvecklades till en stark ideolo