Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Samhälle |

Goda föresatserna och haveriet utan återvändo

Foto: Min Thein

Humaniteten i den svenska migrationspolitiken har brutit samman. Den kris vi just nu ser är en följd av händelser bortom vår kontroll – krig, terrorism och sönderfallande stater. Men ansvaret för att situationen blev så allvarlig i Sverige är vårt eget.

Flera regeringar, inte minst den som jag arbetade för under åtta år, har begått stora misstag i migrationsfrågorna. Det skriver Mikael Sandström, tidigare statssekreterare i regeringen Reinfeldt.

Av Mikael Sandström | 2 december 2016
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
I korthet Stöd KvartalLästid 14 min
I korthet
  • Antalet migranter till Sverige har blivit många gånger större än vad mottagningssystemet är anpassat för och vad landet kan hantera.
  • Människor söker sig till Sverige i föreställningen att det är lätt att få stanna och att etablera sig här. Men många kommer att få avslag på asylansökan. Många som får bifall kommer att hamna i långvarigt utanförskap. Många riskerar också att ta skada av de långa handläggningstiderna. Värst drabbas ensamkommande barn.
  • Den akuta krisen är ännu inte över. Åtgärderna som hittills vidtagits för att dämpa migrationsströmmarna är otillräckliga.
  • Det går inte att återvända till den politik som orsakat krisen. En fri eller mycket liberal invandringspolitik kan inte förenas med välfärdsstaten som vi känner den.
  • Migrationskrisen kommer att sätta ramarna för svensk politik i decennier framöver och förändra samhället permanent. Problemen gäller arbetsmarknad, utbildning och bostadsbyggande, men också kollisioner till följd av skilda kulturella normer och värderingar.
Men, it has been well said, think in herds; it will be seen that they go mad in herds, while they only recover their senses slowly, and one by one. (Charles Mackay)

L’enfer est plein de bonnes volontés ou désirs. (Bernhard de Clairvaux, tillskrivet)

I högtidstalen hyllas fortfarande ”den humana migrationspolitiken”. Sanningen är att den humana svenska migrationspolitiken är död. Den dog inte på grund av avsiktligt fattade beslut utan på grund av välvilja mot människor som lider och ovilja att se de problem som stor invandring på kort tid för med sig. Humanismen i migrationspolitiken har gradvis förtvinat under många år, men dog slutgiltigt förra hösten när 10 000 människor per vecka sökte asyl i Sverige. Det finns inget vi kan göra för att återskapa den. Många människor kommer att fara illa, oavsett vad vi gör.

Läs mer Visa mindre