Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
|

Darwins algoritmer påverkar mer än biologin

Foto: Studio 3321 / Mostphotos
Av Johan Frostegård | 14 augusti 2018
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Profil I korthet Lästid 12 minSkärmläsarvänlig
I korthet

/ Enligt Charles Darwins evolutionsteori finns det en delvis ärftlig variation av egenskaper mellan individer inom varje art, som beroende på omgivningens villkor ger bättre eller sämre förutsättningar att överleva och reproducera sig.

/ Evolutionens principer har visat sig vara tillämpbara även i exempel utan gener, som i olika typer av infektioner. Infektionssjukdomen kuru sprider sig till exempel genom en process som liknar det naturliga urvalet.

/ Om evolutionen har bäring utan gener, kanske till och med utanför biologin, går det att se även artificiell intelligens (AI) som en del av evolutionen. Redan idag kan AI till exempel vara självlärande.

/ I framtiden kan AI kanske användas för att förbättra hjärnans funktioner, som minnet, eller för att lindra sjukdomar som demens genom att interagera med våra hjärnor. Det öppnar för frågor om hur vi bör förhålla oss till AI, och vad en evolution av AI kan innebära.

/ Inte nog med att artificiella intelligenser (AI) slår oss människor i schack sedan länge – schackdatorn Deep Blue besegrade dåvarande världsmästaren Garri Kasparov redan 1997. AI vinner även över oss i poker och i brädspelet Go, som tidigare har ansetts bygga till stor del på intuition.

Artificiell intelligens (AI) används redan inom en rad områden i samhället, och kommer att göra det i ännu högre grad i framtiden. Johan Frostegård, professor i medicin, menar att det går att se AI som en del av evolutionen, med samma förmåga till ärftlighet och mutationer. Trots att det kan låta skrämmande kan man vara försiktigt positiv till en framtid där AI är en självklar del av den mänskliga tillvaron.

En vidareutveckling av datasystemet Alphago, som var det som slog världens bästa Go-spelare, har nyligen besegrat allt motstånd – även de bästa datorerna – i schack, och i den japanska varianten av schack, shogi. Det spektakulära med detta är att det nya systemet, kallat Alphago Zero, är självlärande. Efter att ha försetts med reglerna fick det jobba på själv, och efter några timmar med kolossalt många försök som förbättrade systemet genom självinlärning, kunde det slå de bästa datorprogrammen. Initierade schackexperter uppfattade partierna som kusliga: som om maskinen hade en vilja. Spelsättet ansågs vara mer mänskligt än de hittills existerande datorprogrammen.

Från konst till medicin

Idag har AI

Läs mer Visa mindre