Kriminologidebatten fortsätter i Kvartal. Christian Berggren ger här en replik på Jerzy Sarneckis essä Kriminologi för nybörjare och skriver: ”Vad krävs för att Sarnecki & kollegor ska ta detta på allvar, föreslå effektiva straffåtgärder, kanske till och med inta ett brottsofferperspektiv?”

Jerzy Sarnecki har i ”Kriminologi för nybörjare” sökt besvara min granskning av Stockholmskriminologerna. Han säger sig välkomna granskning men angriper sedan kritiken som ”grovt förenklad”, ”konspiratorisk”, ”tendentiös”, ”ohederlig”. Varför så arg – är det för att essän baseras på forskning utanför kriminologskrået, särskilt då av nationalekonomer?

Som många läsare noterat retirerar Sarnecki från flera publika påståenden (se nedan) och medger att han ”haft fel åtskilliga gånger”. Tyvärr säger Sarnecki dock inte vilka av de artiklar och intervjuer jag citerar som är felaktiga. I stället kräver han att man ska studera hans akademiska skrifter, som med några undantag ytterst få forskare refererar till.1 Här uppkommer frågan: Vem kan man lita på – Sarnecki som debattör eller som akademiker?

Trots reträtter kvarstår allvarliga brister i Sarneckis text rörande (a) avskräckning (b) inkapacitering (c) viktigaste åtgärden mot brott (d) dagens brottsutveckling.

Sarnecki inleder en diskussion av straff med ”Det är fel att påstå att fängelsestraff generellt sett saknar avskräckningseffekter”. Detta skiljer sig från hans påståenden i media att höjda straff bara är symbolpolitik. Nu säger han att skärpt vapenlagstiftning ger ”polisen möjligheter att mer effektivt avväpna de kriminella gängen” – men upplyser inte läsaren att han så sent som i somras avfärdade skärpta straff för vapensmuggling som kosmetik.2 Sedan tar han stöd av en 1950-talsreferens för att återgå till sin grundtes, att straffhot inte fungerar på gängkriminella. Här försummas helt Bostonpolisens utveckling av riktad avskräckning som min essä tog upp; se gärna rapporter från Boston Gun Project.3

Förlegad kritik mot fängelsestraff

En fängelseintagen kan inte begå nya brott under strafftiden. I en debattartikel 2018 hävdade Sarnecki med flera att sådana inkapaciteringseffekter är ”små och kommer dessutom till mycket höga kostnader”.4 Nu säger han: ”Det finns mycket omfattande forskning som visar entydigt att inkapacitering ger effekter på brottsligheten”! Bra! Men sedan blir reträtten oordnad. Sarnecki menar att det är ineffektivt att inkapacitera äldre, vars brottslighet ändå brukar avklinga. Vidare ska man undvika inkapacitering av unga förbrytare, då detta enligt stämplingsteorin kan förstärka deras självuppfattning som avvikare. Denna teori vederlades för mer än 40 år sedan.5 Den avfärdas i nya kriminologiska handböcker och kullkastas av metastudier som inte visar högre återfallsfrekvens för unga som frihetsberövas.6,7 Vidare ska man enligt Sarnecki undvika längre straff för yngre förbrytare, då de har dålig förmåga att kontrollera sina impulser. Borde inte brist på impulskontroll i stället vara ett starkt skäl för inkapacitering? Sarnecki glömmer att denna är till för att skydda samhället och potentiella brottsoffer. Välskötta fängelser kan också stödja förövarnas anpassning.8

Missar viktigaste åtgärden mot brott

Enligt Sarnecki är den viktigaste åtgärden mot brott ökad upptäcktsrisk så att polisen griper fler. Generellt sett är detta fel. Många unga förbrytare i åldern 17–20 år har begått grova brott som misshandel, utpressning, rån och övergrepp i rättssak. De har gripits, anhållits och ibland till och med erkänt, men sedan släppts, direkt eller efter ett par månader i fängelse. Problemet är inte brist på upptäckt utan brist på påföljd. De kriminella gängens kärna kan ha fått otaliga domar utan skarpa konsekvenser; brottskarriärer från tidiga tonåren stoppas inte, trots upprepade upptäckter. Först när förövaren är över 20 år och har begått mycket allvarliga brott finns påföljder som biter. Problemet illustreras av Niclas, en yngling som i augusti i år grovt misshandlades av ett gäng i Göteborg, avtvingades mobil, dator och bankkort och tvingades kyssa rånarens fötter. Redan i mars hade den 17-årige gängledaren rånat två andra män, gripits och erkänt men släppts av socialtjänsten. Efter rånet mot Niclas och en annan man greps 17-åringen igen, men frigavs och kunde råna ännu en gång. Fortsättning lär följa.9

Förminskar allvaret i dagens mordiska brottslighet 

Sarnecki brukar ge lugnande besked om brottsutvecklingen men försumma nya farliga trender. Hans text i Kvartal noterar uppgången av dödsfall sedan 2012, men hävdar att dagens nivå av dödligt våld per invånare ”egentligen” är lägre än 1990-talets. Sarnecki missar de senaste årens ökning av rån mot unga, men framför allt missar han det större perspektivet: att vi idag har en i svensk historia och jämfört med övriga EU exceptionell ökning av planerat våld, sprängdåd och dödsskjutande, med utpräglad likgiltighet för alla som drabbas.10 Vad krävs för att Sarnecki & kollegor ska ta detta på allvar, föreslå effektiva straffåtgärder, kanske till och med inta ett brottsofferperspektiv? 

Noter

 1. Se Web of Science Core Collection https://apps-webofknowledge-com.e.bibl.liu.se/Search.do?product=WOS&SID=C4Ssuo55MRZEowLsKaB&search_mode=GeneralSearch&prID=74941238-6e10-44b3-9dbe-2b315e26876d Databasen Scopus som generellt är mer generös vad gäller antal citeringar än Web of Science ger en liknande bild. Se  https://www.scopus.com/authid/detail.uri?authorId=8691478300.”

 

2. SvD 2019-02-07. Symbolpolitik– Sarnecki sågar vapenförslaget https://www.svd.se/symbolpolitik–sarnecki-sagar-vapenforslaget

3. U.S. Department of Justice 2001. Reducing Gun Violence – The Boston Gun Project’s Operation Ceasefire.

4. DN Sarnecki, J. med flera. 2018-02-06. Politiker mer intresserade av straff än av minskad brottslighet. https://www.dn.se/debatt/repliker/politiker-mer-intresserade-av-straff-an-av-minskad-brottslighet/ 

5. Knutsson, J. 1978. Labeling Theory – a Critical Examination, The National Swedish Council for Crime Prevention. Report No. 3. Stockholm: Liber.

6. Wellford, C. F. 2016. Wiley Handbooks in Criminology and Criminal Justice.

7. BRÅ 2019. Påverkas återfall i brott av om påföljden är frihetsberövande eller icke frihetsberövande? Resultat från en metastudie. Fullständig analys i BRÅ, 2014. The effects on re-offending of custodial versus non-custodial sanctions An updated systematic review of the state of knowledge.

8. Bhuller, M., Dahl, G.,Løken, K., Mogstad, M. 2016/2019. Incarceration, Recidivism and Employment, NBER Working Paper No. 22648.

9. Göteborgsposten. 2019-10-19. Det nya våldet i Göteborg https://www.gp.se/ledare/det-nya-v%C3%A5ldet-i-g%C3%B6teborg-1.19292388. För andra fall se Expressen 2019-10-21. Frisörerna förföljda av kriminella,https://www.expressen.se/nyheter/krim/frisorerna-forfoljda-av-kriminella-som-maffia/samt Uppdrag Granskning ”Tysta Vittnen” 2019-10-23 och ”Ung och kriminell”, 2019-09-18.

10. För en jämförelse med Tyskland, se t ex Polizeiliche Kriminalstatistik 2018. Ausgewahlte Zahlen im Ueberblick, file:///C:/Users/chrbe53/AppData/Local/Microsoft/Windows/INetCache/Content.Outlook/QEDB0SD4/pks2018ImkBericht%20(002).pdf