Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Kultur |

Bör svenskarna säga förlåt för slavhandeln?

Kvinnor utanför sina hem i Mauretanien där slaveri formellt avskaffades 1981 men ändå har fortsatt. Foto: Schalk van Zuydam/TT.

I vilken mån ska vita svenskar känna skuld och ansvar för försyndelser begångna av den svenska staten för flera hundra år sedan? Frågan har på sistone aktualiserats i den diskussion om Sveriges skuld i den transatlantiska slavhandeln som bland annat initierats av Afrosvenskarnas riksorganisations ordförande Kitimbwa Sabuni.

Av Per Brinkemo och Johan Lundberg | 12 augusti 2020
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Lyssna på textenStöd Kvartal
I korthet
Kitimbwa Sabuni, Afrosvenskarnas riksorganisation, ASR, och utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholm, har under sommaren varit på tapeten med kritik av statyn av Gustav III på Skeppsbron i Stockholm. I ett reportage i SVT ifrågasatte Sabuni ”lämpligheten” i att i statyform ”föreviga” en svensk kung som ”tog tillbaka Sverige i den transatlantiska slavhandeln”. Vad Sabuni åsyftade var att Gustav III var involverad i förvärvet av kolonin Sankt-Barthélemy i Västindien 1784. Kungen mördades som bekant sex år senare. Ytterligare femtiosju år framåt i tiden köptes de sista 523 slavarna på den lilla västindiska ön loss av den svenska staten. Sabuni har tidigare verkat för att 9 oktober bör göras till officiell minnesdag över det svenska slaveriets avskaffande, eftersom det var vid det datumet som slaveriet i den svenska kolonin upphörde.

Läs mer Visa mindre