Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Samhälle |

Blanda inte ihop fattigdom med ojämlikhet

Skillnaderna mellan låginkomsttagare och personer i mitten av inkomstfördelningen har ökat markant, skriver Anna Almqvist. Foto: Hasse Holmberg / TT

Inkomstskillnaderna har sedan 1980-talet ökat i Sverige. Att ojämlikheten ökat är otvetydigt. Alla inkomstspridningsmått pekar i den riktningen. Det är förvånansvärt vanligt att, som Mikael Sandström gör, blanda samman fattigdom med ojämlikhet. I själva verket har de två olika begreppen vitt skilda implikationer, skriver Anna Almqvist, som är ekonom på LO, i ett svar på Mikael Sandströms två essäer om ekonomisk ojämlikhet.

Av Anna Almqvist | 6 februari 2020
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Profil I korthet Lästid 12 minSkärmläsarvänlig
I korthet

Inkomstskillnaderna har sedan 1980-talet ökat stort i Sverige.

Bakom utvecklingen ligger bland annat ökande kapitalinkomster och försämringar i försäkringssystemen för arbetslösa och sjuka.

Ökande ojämlikhet behöver inte innebära ökande fattigdom, det är olika begrepp med olika implikationer.

Ojämlikhet är ett problem i sig, med konsekvenser både för individer och samhället i stort.

Sverige är fortfarande ett jämförelsevis jämlikt land, även om vi fallit i internationella rankingar.

Ökningen av inkomstskillnaderna är ett allvarligt problem med konsekvenser både för individer och samhället i stort. Utvecklingen måste tas på allvar. Samtidigt är jag enig med Sandström i att det är viktigt att bryta ner siffrorna för att förstå vad som ligger bakom utvecklingen. Annars är risken överhängande att policyslutsatserna blir felaktiga eller otillräckliga.

Flera decennier av ökande inkomstskillnader

På 1980-talet var Sverige troligen världens mest jämlika land. Det vanligaste samlade inkomstspridningsmåttet – den så kallade Gini-koefficienten1 – var då cirka 0,2. I den senaste statistiken från SCB låg den på drygt 0,31. Utvecklingen har inneburit att Sverige gått från att vara det mest jämlika landet inom OECD till att numera ligga på åttonde plats. De svenska inkomsterna är fortfarande mer jämlikt fördelade än OECD-genomsnittet, men alla våra nordiska grannländer och flera andra länder i Europa har i dag mindre inkomstskillnader än Sverige.2

Ökningen av ojämlikheten i vårt land kan inte beskrivas som annat än stor. Inkomstskillnaderna har, enligt OECDs beräkningar, ökat snabbare i Sverige än i något annat OECD-land.3

En ökning av Gini-koefficienten kan bero på att skillnaderna ökat mellan alla individer, eller bara i någon del av befolkningen

Fördelen med samlande mått som Gini-koefficienten är att de inkluderar alla individer i inkomstfördelningen och därmed ger en bra övergripande bild. Nackdelen är dock att de inte ger någon information om vad som hänt i olika delar av inkomstfördelningen. En ökning av Gini-koefficienten kan bero på att skillnaderna ökat mellan alla individer, eller bara i någon del av befolkningen. Om vi ska förstå utvecklingen bättre måste vi titta på flera kompletterande mått.

Läs mer Visa mindre