Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Samhälle |

Blanda inte ihop fattigdom med ojämlikhet

Skillnaderna mellan låginkomsttagare och personer i mitten av inkomstfördelningen har ökat markant, skriver Anna Almqvist. Foto: Hasse Holmberg / TT
Av Anna Almqvist | 6 februari 2020
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
I korthet Stöd Kvartal
I korthet

Inkomstskillnaderna har sedan 1980-talet ökat stort i Sverige.

Bakom utvecklingen ligger bland annat ökande kapitalinkomster och försämringar i försäkringssystemen för arbetslösa och sjuka.

Ökande ojämlikhet behöver inte innebära ökande fattigdom, det är olika begrepp med olika implikationer.

Ojämlikhet är ett problem i sig, med konsekvenser både för individer och samhället i stort.

Sverige är fortfarande ett jämförelsevis jämlikt land, även om vi fallit i internationella rankingar.

Inkomstskillnaderna har sedan 1980-talet ökat i Sverige. Att ojämlikheten ökat är otvetydigt. Alla inkomstspridningsmått pekar i den riktningen. Det är förvånansvärt vanligt att, som Mikael Sandström gör, blanda samman fattigdom med ojämlikhet. I själva verket har de två olika begreppen vitt skilda implikationer, skriver Anna Almqvist, som är ekonom på LO, i ett svar på Mikael Sandströms två essäer om ekonomisk ojämlikhet.

Ökningen av inkomstskillnaderna är ett allvarligt problem med konsekvenser både för individer och samhället i stort. Utvecklingen måste tas på allvar. Samtidigt är jag enig med Sandström i att det är viktigt att bryta ner siffrorna för att förstå vad som ligger bakom utvecklingen. Annars är risken överhängande att policyslutsatserna blir felaktiga eller otillräckliga.

Flera decennier av ökande inkomstskillnader

På 1980-talet var

Läs mer Visa mindre