Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Samhälle |

Bevisbördans orimliga tyngd

Rättegång i Stockholm 2016, där en person är misstänkt för att ha planerat ett terrordåd i Sverige. FOTO: Janerik Henriksson/TT

Man kan införa hur hårda straff som helst för gängkriminalitet, men om det inte går att fälla de kriminella i domstol har själva straffsatserna ingen betydelse, skriver Per Bauhn, professor i filosofi, som jämför ett svenskt och ett danskt terrormål.

Av Per Bauhn | 29 september 2020
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Lyssna på textenStöd Kvartal
I korthet
I diskussionen om hur man ska få bukt med gängkriminalitet, klankontrollerade samhällen och skjutningar i Sverige har ett flertal åtgärder diskuterats. Det har framförts möjligheten att kriminalisera gängtillhörighet som sådan.1 Justitieministern har öppnat för att avskaffa den så kallade omedelbarhetsprincipen, som innebär att endast det som sägs i själva rättegången ska ligga till grund för en dom.2 Möjligheten att tvångsomhänderta och frihetsbegränsa också unga omyndiga kriminella har påtalats.3 Statsministern har även uttalat sig för att ta bort straffrabatten för unga lagöverträdare i samband med allvarlig brottslighet.4

Läs mer Visa mindre