Kvartals nyhetsbrev

Tack!

Välkommen som prenumerant på Kvartals nyhetsbrev.

Skip to content
Kultur |

Bara vitt förtryck får diskuteras

Foto: Lars Brundin / Sydsvenskan / TT

Journalisten Per-Axel Janzon fortsätter på kursen “Hatets tidevarv” på Malmö universitet. Nu är det dags för rasismens idéhistoria. Men att vända på perspektiven och diskutera hatbrott mot svenska ungdomar visar sig inte vara populärt. Janzon hinner bli både censurerad och ignorerad men upptäcker att det är nästan omöjligt att bli underkänd på kursen.

Av Per-Axel Janzon | 6 maj 2022
Eventuella åsikter och slutsatser i texten är skribentens egna.
Stöd KvartalLästid 9 minSkärmläsarvänlig
I korthet
I söndagskrönikan den 1/5 beskrev Per-Axel Janzon sin erfarenhet av kursen Hatets tidevarv på Malmö universitet. Efter att i nitton diskussionslägg ha försökt diskutera innehållet i undervisningen utan att få ett enda svar är det nu dags för nästa kursmoment: ”Rasismens idéhistoria”. Kvartal har erbjudit den kursansvariga samt Paulina de los Reyes att skriva en replik. De har inte svarat. 

Jag har sett fram emot avsnittet ”Rasismens idéhistoria”. Hur kan det komma sig att det var just européerna som började se ner på folk från andra kontinenter och känna sig förmer? Hur uppstod rastänkandet egentligen? Allt kan väl inte skyllas på Linné?

När jag införskaffat de två kursböckerna visar det sig snart att de inte ger några svar. Den ena är en SOU-rapport från 2005: ”Bortom vi och dom”. Redaktörer är Massoud Kamali och Paulina de los Reyes, och det vi ska läsa är ett kapitel om vardagsrasism skrivet av Philomena Essed, en superstar inom den antirasistiska rörelsen. Vardagsrasism är, enligt Essed: ”ett oavbrutet, ofta omedvetet, utövande av makt som grundar sig på att såväl privilegierandet av vithet som västerländska framstegskriteriers universalitet och de europeiska kulturernas företräde tas för givna.”

Allt ont kommer från Europa

Läs mer Visa mindre